Skattesänkningar måste vara kvar på agendan
Fredrik Reinfeldt lovade igår att moderaterna inte ska sänka skatten om Alliansen vinner valet. Ett sådant löfte är någon form av svar på den röda trions valfläsk om att övertrumfa den blåa kvartettens välfärdsinvesteringar.
Jag skulle hellre vilja ha en diskussion om vilket innehåll skattebetalarnas investeringar i det gemensamma ska bestå av. Vilka mål ska vi ha för vård, skola och omsorg, infrastruktur och grönområden, dvs det vi gör med gemensamma krafter i Sverige?
Man hamnar liksom på punkten att antalet jobb hela tiden är lika många, istället för att försöka se till hur jobben ska bli fler. Men Centerpartiet har den matematiska formeln. Genom att göra det lönsammare, roligare och enklare att driva företag vill fler starta och driva företag. När fler driver företag blir det fler sysselsättningstillfällen. När individer med deras krafter släpps fria blir också tanken med alla dess associationer fri och innovativ. Och då - när fler individer kommer till sin rätt - kan vi förutom att vinna lycka (som jag definierar som tid att umgås med familj, släkt och vänner, självbestämmande, ekonomisk frihet och att få bidra i samhällets alla plan med min fulla förmåga).
Fler jobb går att få med fler företag. Med fler jobb får vi mer klirr i den gemensamma skattekistan. Tillsammans kan vi sätta upp mål för vad vi ska använda skattepengarna till. Självklart ska pengar gå till en förnyad välfärd i form av bättre utbildning och snabbare, säkrare vård, men visst ska också pengar tillbaka till de som vågar anställa, de som sliter hårt och drömmer om att investera sina hårt förvärvade slantar i innovationer och nya företag. Därför måste skattesänkningar stå kvar på agendan. Ännu viktigare är att rita om hela skattekartan där kompassen måste vara en mer rättvis och enklare skatteterräng, som är snårig nu. Och precis när du bestigit karriärbergets topp ska du bestraffas med järninlägg i skorna i form av statliga inkomstskatter. Precis när du är såpass trygg i ditt förvärv att du funderar på att knoppa av, starta eget, om du bara hade lite startkapital ihopsparat. Och precis när företagaren känner att nu bär det - nu har jag riktigt mycket att göra så jag ksulle kunna köpa mig lite fri tid genom att avlöna någon så ska arbetsgivaravgifterna frysas. Nej, nu måste vi ge företagarna hopp. Och de lärare, barnmorskor, förskolechefer och tandsköterskor som funderar på att börja spara mer i månaden - för att lägga undan till att starta en egen verksamhet. Eller vill gå ned i arbetstid för att kunna starta upp sitt välfärdsföretag. Jobblinjen är att få fler företag. Då måste det bli mer lönsamt, roligt och enkelt att vara företagare.
SvD, SvD analys, DN, DN analys
Jag skulle hellre vilja ha en diskussion om vilket innehåll skattebetalarnas investeringar i det gemensamma ska bestå av. Vilka mål ska vi ha för vård, skola och omsorg, infrastruktur och grönområden, dvs det vi gör med gemensamma krafter i Sverige?
Man hamnar liksom på punkten att antalet jobb hela tiden är lika många, istället för att försöka se till hur jobben ska bli fler. Men Centerpartiet har den matematiska formeln. Genom att göra det lönsammare, roligare och enklare att driva företag vill fler starta och driva företag. När fler driver företag blir det fler sysselsättningstillfällen. När individer med deras krafter släpps fria blir också tanken med alla dess associationer fri och innovativ. Och då - när fler individer kommer till sin rätt - kan vi förutom att vinna lycka (som jag definierar som tid att umgås med familj, släkt och vänner, självbestämmande, ekonomisk frihet och att få bidra i samhällets alla plan med min fulla förmåga).
Fler jobb går att få med fler företag. Med fler jobb får vi mer klirr i den gemensamma skattekistan. Tillsammans kan vi sätta upp mål för vad vi ska använda skattepengarna till. Självklart ska pengar gå till en förnyad välfärd i form av bättre utbildning och snabbare, säkrare vård, men visst ska också pengar tillbaka till de som vågar anställa, de som sliter hårt och drömmer om att investera sina hårt förvärvade slantar i innovationer och nya företag. Därför måste skattesänkningar stå kvar på agendan. Ännu viktigare är att rita om hela skattekartan där kompassen måste vara en mer rättvis och enklare skatteterräng, som är snårig nu. Och precis när du bestigit karriärbergets topp ska du bestraffas med järninlägg i skorna i form av statliga inkomstskatter. Precis när du är såpass trygg i ditt förvärv att du funderar på att knoppa av, starta eget, om du bara hade lite startkapital ihopsparat. Och precis när företagaren känner att nu bär det - nu har jag riktigt mycket att göra så jag ksulle kunna köpa mig lite fri tid genom att avlöna någon så ska arbetsgivaravgifterna frysas. Nej, nu måste vi ge företagarna hopp. Och de lärare, barnmorskor, förskolechefer och tandsköterskor som funderar på att börja spara mer i månaden - för att lägga undan till att starta en egen verksamhet. Eller vill gå ned i arbetstid för att kunna starta upp sitt välfärdsföretag. Jobblinjen är att få fler företag. Då måste det bli mer lönsamt, roligt och enkelt att vara företagare.
SvD, SvD analys, DN, DN analys
Etiketter: fristående skola, företag, förnyad välfärd, skatt, skattebetalarnas pengar, val 2010, välfärdsföretag
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 07:20
2 Comments:
Vad Fredrik Reinfeldt lovade var att det inte skulle bli några ytterligare skattesänkningar utöver de redan utlovade. Det är inte samma sak, Törnqvist!
Vidare ställer du frågan "Vilka mål ska vi ha för vård, skola och omsorg, infrastruktur och grönområden, dvs det vi gör med gemensamma krafter i Sverige?" Det är en mycket berättigad fråga du ställer men som exempel på vad vi gör med gemensamma krafter i Sverige verkar du helt bortse från de väsentligaste områdena. Vad motiverar att vi organiserat oss i en stat? Tja, visst kan man sätta grönområden på en sådan lista men det som gör en stat till en stat är varken grönområden eller ens omsorg. Någon inom Centerpartiet har förhoppningsvis klart för sig att det som berättigar en stat att ta upp skatter av medborgarna är inre säkerhet med lagar, domstolar och med polisväsen som har rätt att tillgripa våld. Det är säkerhet mot yttre hot med diplomatkår som representerar landets intressen gentemot andra stater och med en försvarsmakt som har rätt att tillgripa våld om landets säkerhet hotas på ett sätt som inte kan korrigeras med diplomati.
Visst, det är inte frågor för ett kommunalråd men har man ambitioner som rikspolitiker så är detta grundkunskap nr 1A. Det förefaller mig som om Centerpartiet aldrig ens inbördes tar upp sådana frågor och i den allmäna debatten hörs nästan aldrig ett förslag till förbättring från (c). Varför?
Hej och tack för din kommentar, ostrogot. När det gäller utrikespolitik är Kerstin Lundgren kompetent och driven. Försvarspolitiken leds fn av Staffan Danielsson på ett fint sätt. Tack för att du kompletterar min bild av vad staten gör. Självklart är det viktigt med försvar och säkerhet. Där tycker jag och Centerpartiet att det är viktigt med närvaro i tex Afghanistan för att möta upp det demokratiarbete som sker, för att trygga utbildingsinsatserna och låta arbetet med att bygga upp landet ske inifrån tex med att kvinnor driver företag osv. Centerpartiet tror på samverkan och dialog. I samband med Georgien-konflikten föreslog jag att vi skulle öka samverkan med Ryssland för att nå förståelse och kunskap. Där tog ansvarig minister strax initiativ till ett Rysslands-institut. (Jag hoppas denna kommentar publiceras då jag skrev en igår som inte datorn tog emot.) Trevlig dag! /Helen
Skicka en kommentar
<< Hem