Andersson anför ansvar mot fettskatt
Magnus Andersson tar rejält udden av Stefan Hannas alldeles egna idé om att belägga överviktiga med extra skatt. Det är ett förslag som presenteras mitt i julmatsångesten och debatteras livligt. Andersson skriver följande:
"I grunden bör människor ta större ansvar för sin egen hälsa, inte genom höjda skatter – utan genom sänkta skatter och större egenfinansiering när man utnyttjar de offentliga systemen."
Andersson slår huvudet på spiken. Problemet är inte för få skatter, utan att de är för många och för höga - generellt sett. Dessutom tycker jag att man borde utreda om det kan vara valfritt om man vill ha en sjukförsäkring light eller en högre sjukförsäkring med större tillgång och fler tillval. Sjukdom kan drabba oss alla någon eller några gånger i livet och visst är det viktigt att alla får tillgång till vård. Säkert handlar det om att akutvård måste vara möjlig i alla lägen. Eller avancerade, kostsamma, nödvändiga operationer. Och mödravård. Men det måste vara med respekt vi använder oss av det offentliga.
För mig som har astma och eksem skulle höjda avgifter eller en särskild sjukförsäkring innebära att jag varje månad avsatte pengar på ett sjukvårdskonto, precis som jag pensionssparar eller har ett semesterkonto. För det är ju riktigt orättvist att den som aldrig behöver gå till läkaren ska sponsra mina besök år ut och år in. Visst skulle det inledningsvis kännas som om jag blev dubbelt bestraffad - jag har en kronisk sjukdom och jag får betala högre avgift. Men å andra sidan skulle ett sådant system göra mig mer intresserad av att lyssna noga på min läkare, medicinera rätt, ta min medicin ordentligt och sköta min hud som jag borde, för att slippa besök så ofta.
På samma sätt borde det vara möjligt att göra den eventuellt kommande obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen av olika kaliber. Om du alltid tror att det finns jobb och annars skapar dig ett betalar du en låg avgift (som också bidrar till socialbidragsförsäkring). Om du känner att du vill ha större trygghet betalar du en högre avgift - och får också en utbetalning om du står arbetslös. Givetvis kan det vara fackförbund eller privata aktörer som administrerar dessa arbetslöshetsförsäkringar. Självklart ska det vara möjligt att levla upp eller levla ned sin nivå, utifrån hur attraktiv man upplever sig vara på arbetsmarknaden.
"I grunden bör människor ta större ansvar för sin egen hälsa, inte genom höjda skatter – utan genom sänkta skatter och större egenfinansiering när man utnyttjar de offentliga systemen."
Andersson slår huvudet på spiken. Problemet är inte för få skatter, utan att de är för många och för höga - generellt sett. Dessutom tycker jag att man borde utreda om det kan vara valfritt om man vill ha en sjukförsäkring light eller en högre sjukförsäkring med större tillgång och fler tillval. Sjukdom kan drabba oss alla någon eller några gånger i livet och visst är det viktigt att alla får tillgång till vård. Säkert handlar det om att akutvård måste vara möjlig i alla lägen. Eller avancerade, kostsamma, nödvändiga operationer. Och mödravård. Men det måste vara med respekt vi använder oss av det offentliga.
För mig som har astma och eksem skulle höjda avgifter eller en särskild sjukförsäkring innebära att jag varje månad avsatte pengar på ett sjukvårdskonto, precis som jag pensionssparar eller har ett semesterkonto. För det är ju riktigt orättvist att den som aldrig behöver gå till läkaren ska sponsra mina besök år ut och år in. Visst skulle det inledningsvis kännas som om jag blev dubbelt bestraffad - jag har en kronisk sjukdom och jag får betala högre avgift. Men å andra sidan skulle ett sådant system göra mig mer intresserad av att lyssna noga på min läkare, medicinera rätt, ta min medicin ordentligt och sköta min hud som jag borde, för att slippa besök så ofta.
På samma sätt borde det vara möjligt att göra den eventuellt kommande obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen av olika kaliber. Om du alltid tror att det finns jobb och annars skapar dig ett betalar du en låg avgift (som också bidrar till socialbidragsförsäkring). Om du känner att du vill ha större trygghet betalar du en högre avgift - och får också en utbetalning om du står arbetslös. Givetvis kan det vara fackförbund eller privata aktörer som administrerar dessa arbetslöshetsförsäkringar. Självklart ska det vara möjligt att levla upp eller levla ned sin nivå, utifrån hur attraktiv man upplever sig vara på arbetsmarknaden.
Etiketter: astma, fetma, magnus andersson, skatt, övervikt
