C ökar tryggheten för egenföretagare

Med glädje och stolthet läser jag i Expressen Annie Lööfs artikel om de förbättringar av socialförsäkringar för egenföretagare som Alliansen nu genomför: Småföretagarna har också rätt till trygghet

Centerpartiet har redan förbättrat trygghetssystemet för småföretagare, men tar nu tillsammans med Alliansen ytterligare ett steg. Istället för lägsta karenstid sju dagar ska det vara möjligt att precis som anställda ha en karensdag, mot en lite högre egenavgift, som egenföretagarna betalar in varje månad, just för socialförsäkringar.

Annie Lööf ger exempel på egenföretagaren som floristen och dagmamman, men det kan också vara en journalist, taxichaufför eller hantverkare som driver företaget som just enskild firma.

Det är symboliskt sett en mycket viktig fråga som Annie Lööf har drivit igenom. Både för Centerpartiet, och för landets alla småföretagare. När man frågar människor om de kan tänka sig att bli företagare är det just tryggheten som folk säger sig sakna. Friheten finns där och nog lockar den. Men vad händer om taxischauffören bryter benet eller dagmamman går in i väggen?

Nu gäller det för Centerpartiet att göra frågan känd, så att attityden till företagande förändras ytterligare. Även om inte landets alla företagare väljer just en karensdag och även om många företagare väljer att jobba trots att de är halvkrassliga är möjligheten att vara fri att välja det lägsta antalet karensdagar av stor betydelse.

Företagarna, Svenskt Näringsliv och Företagarförbundet är viktiga organisationer som driver på i företagarfrågor.

Bromma blir tryggare

Igår deltog jag i Trygghetsdagen, arrangerad av Socialförvaltningen i Stockholms stad. Trygghetsmätningen, som genomförs vart tredje år bland drygt 30 000 stockholmare, presenterades. Tryggheten ökar och antalet polisanmälda brott minskar, vilket är glädjande. Det är dock stor skillnad mellan våra fjorton stadsdelsnämnder.

I Bromma har antalet lagförda ökat från 21,7 per tusen 18-25-åringar till 23,3 per tusen 18-25-åringar. Detta är näst efter innerstadsdelsområdena Östermalm, Norrmalm, Kungsholmen och Södermalm lägst i staden, men givetvis alldeles för många.

Andel personer som har utsatts för misshandel de senaste tolv månaderna är lägst i Bromma: 1,5 %, som dock är en 0,2-procentig ökning sedan 2008. Andelen personer som har utsatts för hot har ökat 0,3 % i vår stadsdel, vilket är oroande. Glädjande är att andelen personer som utsatts för våld, hot eller trakasserier av någon nära relation har minskat från 1,9 till 1, vilket är lägst i hela Stockholm. Rånrisken tycks vara lägst i Bromma-Kungsholmen i hela Stockholm.

Däremot har rapportering av sexuella trakasserier ökat i Bromma, som i staden i övrigt, vilket jag ser mycket allvarligt på. Undersökningen nämner ej i vilken miljö trakasserierna förekommer, vilket dock inte spelar någon roll för den utsatte. Sexuella trakasserier på internet eller sociala medier är lika allvarligt som på Konsum eller tunnelbanan. Jag lägger märke till att de sexuella trakasserierna har ökat på hela gröna linjen; Kungsholmen, Bromma och Hässelby-Vällingby och hoppas inte det beror på trängsel på tunnelbanan. Hela var tionde tjej mellan 16 och 24 år har under de senaste tolv månaderna varit utsatt för sexuella trakasserier, vilket dock är en minskning. Ökningen står övriga ålderkategorier för.

När det gäller skadegörelse har den minskat i Bromma, som nu tillsammans med Östermalm ligger på 6 % av befolkningen, vilket är under stadens genomsnitt. Bromma ligger lägst i staden vad gäller värderingen av upplevd skadegörelse. Bromma ligger också lägst i staden på upplevd nedskräpning, vilket är en eloge till stadsmiljöarbetet. Brommas ungdomar ska ha beröm då brommaborna upplever lägst störning av ungdomar i området där vi bor.

Andelen brommabor som de senaste tolv månaderna har varit oroade för att någon närstående ska utsättas för brott, en gång i månaden eller oftare, har minskat från femton till elva. Att var tionde brommabo är oroad är alltför många, men på väg åt rätt håll. Oron för bostadsinbrott har ökat, medan oro för våldtäkt har minskat.

En dimension som inte finns med i mätningen, men som skulle kunna spela roll, är graden av föreningsengagemang hos stockholmarna, där en hypotes skulle kunna vara att föreningsengagerade känner större trygghet än icke-aktiva. Tanken kommer från Robert Putnams studie av norra och södra Italien, där tryggheten upplevdes större i norra Italien där man har ett blomstrande föreningsliv, i motsats till södra Italien, där folkbildningen lyser med sin frånvaro och maffian dominerar. Kring detta fenomen behövs svensk forskning.

Ett viktigt initiativ avslutade dagen i form av en presentation av föreningen Megafonen som sprider positiva exempel på aktiviteter och förebilder i Rinkeby. Härligt jobbat!
SvD skrev om mätningen.