Treterminssystem, bonus och checkar effektivt för högskolan?

Ett intressant inslag under Almedalen var Graylings visning av filmen "Utbildningsfabriken" av Martin Borgs. Tittarna fick följa med på en kritisk resa runtom på landets lärosäten. Filmen visade att det egentligen inte finns några skillnader mellan studieförbundens studiecirklar och sommarkurser i tex orkidéskötsel och svampplockning. Många studenter väljer att gå sommarkurser istället för att sommarjobba, eftersom sommarkurser är studiemedelsberättigade. Borgs konstaterade krasst att sommarkurserna inte är sådana som de studerande kunde tillgodoräkna sig inom ramen för sitt yrkesval. Ett alternativ till sommarkurser är det tre-termins-system som Centerpartiet har föreslagit, vilket skulle göra att det blev högre genomströmning på högskolan.

Hanna Wagenius konstaterade också under Centerpartiets ekonomiska seminarium att många unga inte får jobb och därför väljer att läsa något på högskolan, som någon form av arbetsmarknadsinsats, som dock inte ger högre anställningsbarhet.

I filmen intervjuades Jan Björklund om hur resurserna fördelas till universitet och högskolor. Populära kurser får mer pengar än de som väljs bort av de studerande. På ett sätt kan man säga att det är ett marknadsmässigt tänk kring fördelningen eftersom en peng följer med studentens val, men det är inte tillräckligt effektivt för att de studerande ska hushålla mer med sina val och välja utbildningar som ger arbete efter genomgången kurs. Där föreslår Borgs ett system med sk studiecheckar. Med dessa skulle var och en som väljer att studera på högskolan få med sig en check som går till betalning av kursen och till studiemedel. Den studerande blir då medveten om de stora kostnader som en utbildningsplats är förknippad med. Givetvis skulle det finnas en gräns för hur många år den studerande kan ta ut sina studiecheckar. Vissa utbildningar som är längre skulle också vara berättigade till fler år med studiecheckar.

Ett annat alternativ är sk "studiebonus" som ger den som har klarat sin utbildning snabbare än beräknat en ekonomisk bonus att använda till vad han/hon vill. En högre bonus skulle kunna ges till den som har fått jobb inom branschen parallellt med högskoleutbildningen. Hur som helst måste kvaliteten i högre utbildning öka och ungdomsarbetslösheten minska. Att vända på alla stenar, som vår kära partiledare säger, är klokt.
Karl Malmqvist föreslår studieavgifter. SvD 2011 om filmen.
Uppdaterad 2012-07-10: Läs gärna dagens ledare i SvD av Benjamin Katzeff Silberstein: Gärna sommarkurser, men först rejäl kvalitet

Skolbonus - centeridé som blev Alliansens

I Stockholmcenterns skolpolitiska program från 2008 finns idén om att ge en bonus till skolor som lyckas höja måluppfyllelsen utan betygsinflation. Denna tanke snappades sedan upp av partiledarna i det skolprogram för förortsskolor som presenterades i Almedalen i somras och nu har även moderaterna lanserat tanken här i Stockholm.

Jag tycker att man kan utforma bonusen så att den gynnar skolor som arbetar målmedvetet med metoder som gör det lättare för elever att förstå vad de ska kunna och hur de ska uppnå målen. Dvs formativ bedömning i klassrummet. Men även skolor som inom ramen för läraravtalen finner lämpliga sätt att rikta lärares insatser till att sporra och undervisa elever så att måluppfyllelsen ökar. Givetvis med betoning på att fler blir behöriga till gymnasiet, men också så att medvetenheten om betygskriterierna ökar och måluppfyllelsen höjs generellt. Givetvis bör bonusen gälla såväl fristående som kommunala skolor.

Det handlar inte om att rektorer ska kräva mer eller lärare ska jobba mer. Det handlar om att rektorer ska leda smartare och lärare arbeta mer effektivt med rätt saker. Då måste man våga ta tag i den administrativa frågan. Man måste diskutera kunskapsperspektivet dvs att vi inte kan jobba med kunskapsförmedling, utan kunskapserövring där lärare och elever är lika delaktiga.

Tanken jag drivit om att nyanländas meritvärde ska tas bort ur skolstatistiken kommer göra den mer rättvisande. Ett annat förslag är att SALSA-värdena som SKL årligen presenteras bryts ned på skolnivå och inte på kommunnivå. Det kan vara stor skillnad mellan två skolor i en kommun.