Maltesholmsskolans lärare lär av varandra

Igår hade jag möjligheten att göra ett studiebesök på Maltesholmsskolan som är en kommunal F-6-skola inkl grundsärskola i Hässelby strand. Skolan har funnits sedan 1958.

Skolledarna Bodil Torelm och Eva Gustafsson berättar om de resultatdialoger som man har haft på skolan varje termin. Alla lärare som undervisar en klass samlas till möte med skolledningen och går igenom varje elevs resultat i varje ämne. Man noterar åtgärdsprogram och om eleven har eller har behov av särskilt stöd, tex studiehandledning. Eftersom man använder LUS, läsutvecklingsschemat är det lätt att följa varje elevs läsinlärning. Redan i årskurs 1 följs kunskaperna upp. Om inte eleven har nått den punkt som förväntas sätts en specialpedagog in i ett program som kallas tidig intensiv läsning med eleven. Detta för att man vet att läsförmågan är en av nycklarna till inlärning. För de barn som inte lärt sig läsa under första klass skriver lärarna ett åtgärdsprogram med barn och vårdnadshavare. Detta ska gälla över sommaren och kan innefatta tex biblioteksbesök eller att föräldrarna läser högt för barnet en stund varje dag.

Jag var särskilt nyfiken på det projekt som skolan har deltagit i, Prio Stockholm. Bodil och Eva berättade för mig om det arbete som McKinsey har genomfört på skolan. Det syftar till att se över lärarnas arbetstid. Allt började med att lärarna fick göra tidsloggar under några veckor. Syftet var att mäta vad lärarna använder sin tid till. Därefter var det dags att fokusera på vad som skulle förändras. Lärarnas arbetslagstid började avsättas till gemensam undervisningsplanering. Tillsammans planerar man lektioner och undervisning som ska leda till kunskapsinhämtning och högre måluppfyllelse. Denna ska sedan utvärderas av lärargruppen för att kunna revidera planeringen och spara den till ett annat år. Istället för att diskutera organisatoriska saker blir det didaktiska diskussioner, som lärarna ju utbildat sig till. De mer praktiska frågorna avhandlas istället på sk "tavelmöten" då lärarna samlas med en mötesledare framför en tavla med diverse punkter som ska arbetsfördelas eller beslutas om. De frågor som kräver längre diskussioner parkeras för att diskuteras på ett senare möte.

Den tredje delen i arbetssättet handlar om att öppna sina klassrum för varandra. Genom att observera varandra, men också bli observerade, kan lärarna ta guldkornen från varandra och även ta del av varandras kompetenser när det handlar om till exempel bemötande av en viss elev, hur en instruktion faller ut eller hur ett visst lektionsupplägg fungerar. Detta kallas coachning och det är något som lärarna på Maltesholmsskolan gillar.

Vi pratade också en del om dokumentation. Det är mycket dokumentation som framför allt hopar sig runt utvecklingssamtalstiderna. Att hitta rutiner och arbetssätt som gör att lärarna sprider ut dokumentationen över året är prioriterat. Men också att lärare kan samverka så att tex en undervisar och den andre dokumenterar resultaten under tiden. Detta kräver dock en ny syn på lärarnas arbetstid, menar jag. Men samverkan kring planering och undervisning, samt kollegialt lärande är framtidens melodi när det gäller läraryrket, tror jag. Och tänk så mycket roligare yrkesutövandet blir när lärarna får samarbeta.

Studiebesök på kraftvärmeverk

Idag var det öppet hus på kraftvärmeverket vid Hässelby strand. Sonen och jag, som var på utflykt i området, passade på att göra ett studiebesök. Rundvandring med bygghjälm, autograf av energiknippet Jenny Kallur, ballong, saft och bulle. En lyckad kampanj helt enkelt :)

Fortum står för driften av verket, som köper in biobränsle i form av träpellets som mals, eldas och hettar upp vatten som ångar och driver en turbin som är kopplad till en generator som gör att det blir el. Ångan fyller två funktioner, då den därefter värmer upp vatten som leds i fjärrvärmeledningar runtom i Stockholm.

Men jag ser i en sökning att Naturvårdsverket rapporterar att det 2009 fanns utsläpp av koldioxid. Kanske i den panna som förbrände olja, men som nu ska konverteras för användning av biobränsle. Båttransporterna av pellets bidrar ju också till koldioxidutsläpp. Teknikutvecklingen kanske kan bidra till att båtar i framtiden kan drivas på biogas, så att även frakten kan ske klimatneutralt.

Tack vare nyligen nedgrävda vattenledningssystem har många bostäder här ute i Bromma kunnat sluta elda med olja som värmde upp vattnet som värmer upp elementen i lägenheterna.

Undrar om det skulle vara tillåtet att montera upp en solcellsanläggning på balkongen för att på somrarna kunna vara självförsörjande med energi...

Maud Olofssons energiprogram för förnyelsebara energikällor är gediget. Stockholmscentern svarar upp genom att Per Ankersjö vill ha solceller på Stadshuset och låta inventera byggnader möjliga att föra upp solpaneler på. Betydelsefullt blir också det cleantech-nätverk som startats i Stockholmscentern, där kunskap, erfarenheter och idéer ska delas.