Hur resultaten i skolan höjs

Idag deltar jag i ett frukostseminarium hos Dagens Samhälle. Rubriken är "Har Sverige världens sämsta lärare?" Man pekar på det låga söktrycket till lärarutbildningarna. Man konstaterar att resultaten minskat. Bertil Östberg visar i en motbild vad Alliansen har genomfört för reformer. Han nämner lärarlegitimation, karriärtjänster, individuell lönesättning, Lärarlyftet som nu fokuserar lärare som undervisar i ämnen som de inte är behöriga i. En obligatorisk rektorsutbildning har införts. Resurserna till Skolinspektionen har höjts. Östberg menar att undervisningen måste förbättras och förändras. Där ska man ge statligt stöd för ett tusental duktiga matematiklärare ska kunna coacha sina kollegor i att utveckla undervisningen i kollegierna. Det ska också finnas webbmoduler som lärarna kan ta stöd av. Han menar att vi måste göra mer för att vända svensk skola. Vi måste givetvis se problemen, men se framåt.

Eva-Lis Siréns budskap är mycket tydligt. Vi har ett gemensamt problem, nämligen att få fler att söka till lärarutbildningen, samt att höja kvaliteten och resultaten i skolan. Hon menar att vi alla tillsammans måste ta på oss ledarkappan. Dessutom menar hon att vi ska ha en lärarstrategi med rätt lärare på rätt plats med rätt lön.

Gunvor Engström från Friskolornas Riksförbund menar att man måste visa positiva exempel som kan smitta av sig, att lärarna måste känna stolthet över det som de gör och att man måste fokusera möjligheterna över att öka resultaten. Tillit nämns som viktig faktor för att få lärarna att tro på sig själva och lyckas höja resultaten.

Det är en intressant frukost. Om vi nu ytterligare fokuserar undervisningen och kvaliteten i klassrumstiden kan resultaten höjas. Därför måste vi i Stockholm även fortsatt ha höga mål för Utbildningsnämndens verksamhet. Med höga förväntningar och rätt stöttning kan varje elev nå målen.

Stockholms lärarutbildning underkänns

Lärarutbildningarna har fått ansöka om examinationsrätt, som en del i arbetet att höja kvaliteten på undervisningen för våra elever. Ingen utbildning i Norrland har fått rätten att examinera lärare. Inte heller grundlärarutbildningen på Stockholms Universitet håller måttet. Det är otroligt bra att en miniminivå sätts. Visst känns det tråkigt för alla oss som har gått på Lärarhögskolan och dem som går där nu. Dessutom riskerar lärarförsörjningen i regionen att inte klaras ut. Men det viktiga är att våra elever får en god utbildning och att lärarutbildningen håller måttet.

SvD, Lotta Edholm, DN

Hållbar lärarutbildning

Så har jag för första gången i min politiska gärning fattat beslut. Jag är ju ersättare i Utbildningsnämnden och ersättare i KSL:s utbildningsberedning. Men idag var Alliansen fyra och sossarna bara EN! på utbildningsberedningen, så jag tjänstgjorde. Visst, jag har ju kunnat påverka ändå. Att föredragande tjänsteman berättade att det yttrande som vi la förra mötet hade antagits av universitetet och tolv kommuner kändes ju bra, då jag på sittande möte fick in en punkt om vikten av samverkan kring VFU (lärarpraktik) med fristående skolor. Känslan av att kunna påverka i en riktning jag tror på är häftig!

Idag var det Sigbrit Frankes utredning kring lärarutbildningen som var föremål för beslut. Det är viktigt att vi inte befäster flumskolan och har det lite hipp som happ. Det är viktigt med lärarbehörighet inom både ämne och didaktik. Därför la Alliansen ett yttrande om att vi vill ha en grundlärarutbildning för år 1-3 och 4-6. Därefter en ämneslärarutbildning för år 7-9. Vi gick alltså på utredningens förslag. Om du vill ska du kunna få läsa till behörighet för ett tidigare eller senare stadium. Den mjuka övergången kommer ju ändå att bli av då det finns ett antal lärare ute i verksamheten som redan är utbildade att undervisa år 1-7 eller år 4-9. Det viktigaste argumentet, anfört av Lotta Edholm (fp), är att den som undervisar eleverna också ska sätta betyg på dem. Jag menar att läraren då får ett kvitto på sitt arbete dvs själva undervisningen, genom att sätta betyget i årskurs 6. Det blir inte någon annans problem att eleven inte når målen. Det kommer också att sätta press på rektorer på tidigarestadierna att verkligen reagera och sätta in resurser i tid. Det blir myndighetsutövning för grundlärarna för årskurs 4-6. Det är bra, för ofta har de lärarna extra god och nära kontakt med föräldrarna, vilket kan leda till ett förtroendefullt samtal kring elevernas kunskapsnivåer.