Billigt knep av Norlander

En sosse från Eskilstuna menar i dagens aftonblad att Maud Olofsson inte bara går Alliansens ärenden, utan även Sverigedemokraternas då hon menar att vi måste behålla kärnkraften för att vara realistiska. Norlander menar att Centerpartiet vill ha "Sverigedemokraterna som regeringsunderlag och vågmästare vid en kommande borgerlig alliansregering". Då skulle Norlander ha tittat lite närmare på vår stämma där beslutet blev att Centerpartiet: "Inte under några omständigheter sitta i en regering tillsammans med främlingsfientliga partier, eller i en regering som stöds av sådana partier." Han tycks också ha missat energiöverenskommelsen som till stor del handlar om att satsa på förnyelsebara energikällor, som ju är en centerhjärtefråga.

Är Norlanders grepp en hämnd på Wickbergs briljanta inlägg i EU-valet? Så nu kan vi inte tycka något som är exakt samma som SD tycker, utan att kallas för deras bundsförvanter? Jag antar att Norlinder inte heller har läst Centerpartiets kyrkovalsplattform där det står att vi vill att Svenska kyrkan måste med skärpa bekämpa alla främlingsfientliga och odemokratiska krafter.

Det är ett billigt knep av Norlander att få in sin debattartikel, istället för att utveckla argumenten för varför kärnkraften ska avvecklas helt och hur det ska gå till. Men det kanske är för svårt att utveckla argumenten då man gärna sitter flera timmar framför datorn, kokar korven istället för att äta den rå och hellre duschar varmt än kallt.

Kärnkraftsbygge ger mångfald i Finland

Nyligen hemkommen från Olkiluota kärnkraftverk som drivs av TVO. Bygget av den nya effektiva reaktorn OL3 har bidragit med arbetskraftsinvandring till Finland. För det landet som tar emot så få flyktingar per år blir det ju ett mervärde. Tänk vad näringslivet kan göra när inte politiken räcker till. Helt fantastiskt att höra hur kärnkraftsingenjören berättade om hur man hade en fransk skola för de franska barnen. Hur polackerna fick katolska mässor varannan söndag och hur goda hantverkare slovener och kroater är. Förnyelsebar energi är inte något som finnarna tror på. Vi såg ett av de tjugo vindkraftverk som snurrar i finsk luft. Kärnkraftverken var vackert röda och spillvärmen användes till att odla vindruvor och en kräftdamm. Finland importerar mycket energi från Ryssland, men har bidragit med export till Sverige vid underproduktion hos oss. Många reflektioner att smälta. Nej, inte härdsmälta.

Studieresa till kärnkraftverk

Imorgon bär det av till Finland. Ett gäng från Stockholmscentern ska iväg för att studera kärnkraftverket i Olkiluoto. Det ska bli lärorikt, även om det känns lite läskigt att gå in i kärnkraftverket. Jag har varit i Studsvik på studiebesök 1991, så det var ett tag sedan kunskapsbanken tankades. Om du har frågor som du vill att jag ska ta reda på kan du gärna skriva i kommentarsfältet nedan.

Kärnkraftskampen ska ha cred

Maud sa för några år sedan att Centerpartiets kärnkraftsmotstånd ju inte leder någon vart i kampen för miljön och i själva kampen mot kärnkraften. Hon menade då vi typ stod tjurskalliga med armarna i kors och blängde på kärnkraftsivrarna. Nu har kampen lett någonstans! För det är inte förrän en politiker sätter sig vid ett förhandlingsbord och diskuterar en fråga, som man kan nå resultat. Vi kan stå på barrikaderna hur mycket vi vill. Vi kan blogga hur mycket vi orkar. Vi kan fatta stämmobeslut efter stämmobeslut. Men ensamma som parti kan vi inte (än) fatta beslut i varken kärnkraftsfrågan eller någon annan fråga. Vi kan ju inte stå på status quo, stoppa huvudet i sanden och låta tiden rinna iväg för de gamla reaktorerna. Och om vi hade varit ensamt regerande parti hade vi inte kunnat fatta beslut om att avveckla kärnkraften på stört, för vi har en industri, ett näringsliv och hushåll som vi vill ta hänsyn till. Men nu har Mauds och Centerpartiets ideologiska ryggrad och brinnande engagemang givit resultat! När vi bygger ut alternativen, energieffektiviserar, förenklar vindkraftsbygge och slutar stötta kärnkraften med statliga medel kan vi också se att den konkurreras ut på sikt.

Centerpartiets femtioåriga engagemang i miljöfrågor har idag skrivit historia. Mål har satts upp. I samklang med EU:s. Och målen ska nås. En stor satsning på förnyelsebara energikällor har gjorts. Det hade man inte kommit fram till utan C. Det är tack vare alla miljökämpar. Tack vare det kärnkraftsmotstånd som har funnits. Tack vare stämmobeslut efter stämmobeslut. Det ska centerrörelsen ha cred för.
För frågor och svar se Lena Eks blogg.
Fler som skrivit: Muharrem, Federley, Gustav, Annie, Ankersjö, Jonny, Flanking, Johan, jag
Intressant: kärnkraft, centerpartiet, klimat, Maud Olofsson

Känslor kring kärnkraft

Kärnkraftsfrågan är aktuell både här, i Alliansen och där. Motståndare reagerar med ryggmärgsreflexen. Det första jag tänker på är just det stora motståndet, det stora engagemanget som var i FRA-kaliber, nämligen Linje 3 inför folkomröstningen 1980. Jag målade banderoller sida vid sida med vänsterpartisternas barn. När demonstratsionsdagen var inne skrek vuxna och barn exalterat: "Kärnkraft och uran - rädda våra barn." Mamma hade gjort namninsamlingar länge. Dagen efter valdagen sprang linje-2-ungarna runt och jublade, medan vi linje-3:or såg domedagen närma sig. Det andra jag tänker på är Tjernobyl 1986. -Vad var det vi sa?sa vi. Och när jag såg Barsebäck från Runde torn i Köpenhamn fick jag en klump i magen med tanke på vad som skulle kunna hända så många människor. Det tredje jag tänker på är ett skolarbete om kärnkraft från 1989. Då ställde jag mig frågan hur avfallet kan förvaras säkert. Eftersom nedbrytbarheten är så lång kanske framtidens människor inte förstår våra tecken/vårt alfabet, så de kanske missar infon om att det ligger kärnavfall i bergrummet och av misstag tar i det. Det fjärde är uranbrytningen, som enligt mitt skolarbete sker under vidriga förhållanden. Men...1989 var ju tjugo år sedan och folkomröstningen ägde rum trettio år sedan.

Det är orealistiskt att bygga argument och politiska beslut på tjugo år gammal fakta och trettio år gammal nostalgi. Maud menar att svensk energi står på tre ben: Kärnkraft, vattenkraft och förnyelsebar energi. Självklart måste mycket göras för att utveckla solenergi och framförallt vågkraften. Dessutom energieffektivisering, där jag som privatperson, anställd och politiker har mycket att göra. Spillvärme från industrier och kärnkraftverken själva är också en outnyttjad resurs, värd att räkna med. Vindkraftparker byggs, men man smäller inte upp en snurra var som helst, då det är lite NIMBY över det hela. Men det är orealistiskt att tänka att vi ska klara oss utan x antal reaktorer, när vi nu idag kör på för fullt. Så varför inte penetrera varje argument, fri från nostalgin, och med aktuell teknik och etik i åtanke ta ställning till om vi kan ersätta de gamla reaktorerna med moderna, mer effektiva reaktorer? Vi kan inte fatta politiska beslut på bara känsla, även om den är viktig i sammanhanget och en del av vår historia.