Intervjuad i Påtal om Stockholm

PåTal om Stockholm är en taltidning om Stockholm och politik som berör huvudstaden. Jag är i veckans nummer intervjuad i egenskap av veckans politiker. Jag talar om varför jag är engagerad i Centerpartiet, om vad jag kunnat påverka, om Slussen-beslutet och om vinst i välfärdsföretag.

Lyssna gärna här på inslaget.

Nya Slussen tas tolfte december

Igår togs ärendet om Slussen upp på kommunfullmäktige i Stockholms stad. Det bordlades dock av oppositionen, därav ingen debatt. Ärendet ska upp på nästa kommunfullmäktigemöte den tolfte december.

Många myter och rentav lögner florerar om Nya Slussen. Centerpartiets gruppledare Per Ankersjö skriver idag på SvD Brännpunkt med anledning av den artikel som Stella Fare mfl stadsbevarare skrev häromdagen, där han också bemöter de falska rykten som tyvärr sprids.

Slussen måste byggas om vart hundrade år. Dess funktion är ju att tappa av vatten från Mälaren. Detta kan ske bättre med den Nya Slussen, även med tanke på ev ökande vattenstånd. En annan funktion är att sammanbinda Södermalm med Gamla stan. Det behövs filer där såväl bilar som kollektivtrafik, cyklar och fotgängare kan ta sig fram. Detta blir mer välplanerat i och med Nya Slussen.

Något som diskuterats är siktlinjerna. Bevararna önskar stå på Södermalmstorg och ha samma utsikt om tjugo år som idag. Men vad är det för nostalgi? Det viktiga är ju att Katarinahissen bevaras, att Slussen blir mer öppet, tillgängligt och grönt, vilket liggande förslag innebär. En park ska få plats, utöver de torgplatser som ska moderniseras. Under en rundringning av SvD i förra veckan uttryckte jag mig att vi får "ett modernt, grönt och cykelvänligt Slussen".

Slussen behöver byggas om. Förslaget har stötts och blötts. I Centerpartiets grupp har vi fått dragningar om Nya Slussen åtminstone vid två tillfällen. Jag ser framemot att trycka på ja-knappen i Stadshuset den tolfte december.

Johan Hedin bloggar också.

Staden som växer kräver ledarskap

Så är vi tillbaka i stan/förorten efter härliga dagar i Vingåker, Linköping och Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Visst är det skönt att byta miljö ibland, men nog är hemma bäst. Sommarstockholm med tunnelbanans sjungande räls och några aspträd vars löv rasslar i vinden. Hettan från asfalten och doften av nyklippt gräs. Byggnader i olika höjd och olika form som gör himlen mer spännande. Bilarnas brus som såhär på kvällen tonar bort. Utryckningsfordon och cyklister. Generositeten med träd, rabatter och lekparker. Den organiserade grönskan i parken som ändå är såpass vild att jag höll på att jogga in i ett rådjur i afton.

Men grönskan, parkerna och servicen förutsätter att det finns möjlighet att bo och verka i en växande stad. Då måste vi bygga. Ibland blir det nära mitt eller ditt hus. Ibland huggs ett eller annat träd ned. Ibland försvinner en vy till förmån för en förnyad utsikt. Minnet på näthinnan av den vy från platsen där du vandrade i din barndom eller där du fick din första kyss blir ett minne blott och inte möjligt att återuppleva. För min del har barndomens kalhygge - som jag kallade dal - blivit granskog för länge sedan och jag själv har vuxit ur klätterställningen på Hansjöskolan. Vi kan inte stoppa tiden. Vi kan inte stoppa det som växer och lever. Stockholm växer.

Sakine Madon skriver om att Stockholm är inte Bullerbyn i Expressen. Hon ger Stockholmscentern och framför allt Per Ankersjö cred för den rakhet han har i stadsbyggnadsdebatten. Genomförandebeslutet för Slussen klubbades i måndags i stadsfullmäktige. Per Ankersjö har inte vikit sig en tum för bevarare och massopinion, utan visar ledarskap vad gäller att förnya Slussen. Det behövs en kraft i stockholmspolitiken som står fast vid det man tycker. Ankersjö är den ledaren. För den täta, gröna metropolen.

Slussen rasar ihop - stadsbevararna tjafsar om utsikten

Slussen håller på att falla ihop och stadsbevararna tjafsar om utsikten. Denna gång är det inte vykortsvyn, utan utsikten. Men vem har nytta av en utsikt då folk får sluss-delar i huvudet? I något nostalgiskt ögonblick vill slusskramarna bevara en känsla från förr. Kanske de vill bevara ett minne från fyrverkerifirandet vid sekelskiftet eller en ljum junifläkt från examen 1962 eller vinnarkänslan från vattenfestivalen. Möjligen är det bara opinionsvindar som sveper fram och drar med sig politiker som sträcker upp fingret i blåsten för att känna efter vartåt det blåser.

Per Ankersjö, gruppledare för Centerpartiet i Stadshuset och Lukas Forslund, gruppledare i Stadsbyggnadsnämnden för Centerpartiets räkning sätter ned foten och stampar ifrån i dagens SvD på nätet: "Uppdraget är snart ogörligt" Nu krävs ledarskap, skriver de. Mycket bra!

Säkert finns det en nytta med att några är för och några är emot. Alla argument prövas. Men nog är det vettigt att ha en ny slussenkonstruktion som tar hänsyn till såväl kollektivtrafikanter och cyklister som bilister och flanörer. Vad finns det mer att klaga på än att det ska ske en förändring? Och självklart måste vi använda marken till bostäder. De som annars brukar gnälla över att det är ont om just bostäder tycker ändå att just där det föreslås inte passar dem. Så jag hoppas verkligen att klacken sätts i backen så att vi inte får ett delat Stockholm där södermalmarna och värmdö- och nackabor måste åka båt till stan för att Slussen stängs av helt.
Bloggar gör också: Germund och Du med?

Nya Slussen

Så var då Nya Slussen-förslaget presenterat. Vinnaren är korad. Det har ju varit aktuellt länge, men det ska vara en borgerlig majoritet som gör verklighet av det hela. Vår gruppledare i stadshusfullmäktige, Per Ankersjö, skriver idag på sin blogg om att det presenterade förslaget är det mest realistiska. Jag tycker också att det ser fräscht, tryggt, öppet ut. Men som Per skriver saknas det något! Något i arkitekturen eller miljön. Ett landmärke, en stockholmssymbol. Det ser lite kliniskt ut. För när inte miljön är fylld av människor och solsken, som den fingerade vårlördagslunchen enligt teckningarna blir det nog rätt blåsigt. Lite Monica Törnells vemodiga "Vintersaga" över det hela. Slussen är en viktig plats för sammanbindning av staden, men också mellan sjö och hav. Det skulle behövas något mer som lyfter dess betydelse.