Ta klivet framåt i återvinningsfrågorna

Många miljöhandlingar sker i vardagen av människor som gör aktiva val: Att ta bussen istället för bilen, att återanvända istället för att köpa nytt, att sortera sopor istället för att trycka ned allt i samma påse. I Stockholms stad har tack vare Alliansen införts viktbaserad avfallstaxa för en- och tvåfamiljshus, vilket gör att det lönar sig att källsortera. Antalet villaägare som sorterar ut matavfall har ökat och kunde i våras uppmätas till 6000 st. Ett bra beslut i budgeten för 2014 är också att stockholmarna på bred front ska kunna sortera ut matavfall, som ses som en resurs som kan rötas till biogas, som är ett förnyelsebart drivmedel, något som Centerpartiet har önskat ske länge.

När matavfallsinsamlingen är igång är det inte långt till att kunna införa nästa steg, nämligen att även tidningar och förpackningar av glas, kartong, metall, mjuk- och hårdplast hämtas i hushållen och flerfamiljshusen så kallad ”hemhämtning” av förpackningar och glas. Många bostadsrättsföreningar och stadens bostadsbolag arrangerar idag sortering av olika fraktioner i miljöstugor eller källare, men ibland blir det snabbt stökigt och smutsigt i dessa gemensamma miljörum. I andra europeiska länder, men även i kommuner i Sverige, kan invånarna istället lägga förpackningar i fack, olikfärgade påsar eller i en tredje tunna för hämtning av avfallshanterare som i sin tur lämnar dessa för sortering, återbruk eller återvinning. Ett sådant system önskar jag se för stockholmarna, men då måste regeringen sätta återvinningsfrågorna högre upp på agendan och presentera ett sådant system. Dessutom måste det vara möjligt att kunna skjuta till pengar från kommunen om man önskar en högre servicegrad. I dagens lagstiftning måste avfallskollektivet själv betala avfallshanteringen, vilket innebär att en högre servicegrad med mer källsortering i praktiken bestraffar miljövänner då systemet blir mer avancerat.

Återvinningsmålen som sätts upp i förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar är alltför lågt satta: ”allt förpackningsavfall 60 procent ska återvinnas varav minst 55 procentenheter utgör materialutnyttjande”. Målen för PET- och aluminiumburkar är högst satta, nämligen 90 % vilket säkerligen beror på ett väl fungerande pantsystem. Högre återvinningsmål kunde sätta press på producenterna och även kommunerna att presentera välfungerande system, där återvinningsgraden ökar för de olika fraktionerna. Ett teknikvänligt och innovativt land som Sverige måste i högre grad se sopor som resurser, vilket sker i företag som finner möjligheter att återvinna olika material. Några av dem hyllades under gårdagens återvinningsgala.

Villaägare och många av oss övriga är idag hänvisade till en återvinningsstation som sköts av producenterna i form av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, FTI AB, som kämpar på för att få städningen och tömningen att fungera. Det är ett system som är obekvämt i vardagen. Miljövännen får ibland gå hem med sin påse eftersom det är fullt vid stationen. Dagens system med återvinningsstationer är inte tillräckligt effektivt och enkelt. Tekniken borde redan idag möjliggöra sensorer som meddelar tömningsföretagen då det är fullt i de olika kärlen. Det är också mer miljövänligt med tekniska lösningar än att lastbilar kör runt mellan de olika återvinningsstationerna för att se efter hur det ser ut med tömningen. Problemet är att producenterna inte har några egentliga incitament för sådana brukarvänliga lösningar. Centerpartiet i Bromma har tidigare föreslagit informationsinsatser vid återvinningsstationerna, något som förhoppningsvis sjösätts inom en snar framtid. Jag har också sedan 2007 jobbat för fler återvinningsstationer i Bromma, något som är mycket svårt att få till stånd eftersom staden inte ger mark till det. Såvitt jag förstår främst eftersom grannar blir missnöjda med att på intill en återvinningsstation.

Insamlingen av elavfall har också en potential att förbättras. Trots att mängden elektronik ökar med 4 kg/person och år, enligt Svenska MiljöEmmissionsData 2012, har insamlingen av stockholmarnas elavfall varit oförändrad sedan 1993, enligt stadens egen plockanalys av kärl- och säckavfall 2011. Vi konsumenter lagrar till viss del uttjänta elektronikprodukter i våra hem, vilket innebär att delar inte kan återvinnas. Då måste producenterna istället utvinna nytt material, vilket är sämre ur miljösynpunkt.

Med ett pantsystem på elavfall där försäljaren skulle vara skyldig att ta emot de uttjänta produkterna skulle säkerligen återvinningsgraden öka. Mot bakgrund av att återvinningsgraden av PET-flaskor är hög (73-92 % enligt Pantamera) föreslår jag att man också inför pant på lågenergilampor, samt gör insamlingen mer tillgänglig.

När det gäller lågenergilampor, som räknas till elavfall, är dessa mer energieffektiva än tidigare lamptyper. Vissa lågenergilampor innehåller det hälsovådliga grundämnet kvicksilver, som i värsta fall kan leda till kvicksilverförgiftning. Enligt Svensk Glasåtervinning slängdes 200 000 lågenergilampor felaktigt i glasåtervinningen 2012. Det är alltså av samhälleligt intresse att medborgarna i så stor utsträckning som möjligt källsorterar sina använda lågenergilampor.

När man ändå ändrar i lagstiftningen bör man se över lagen om avfallstaxan som ska betalas av kollektivet. Det måste vara lagligt för en kommun att skjuta till medel till avfallsbiten om en kommun önskar en hög servicegrad med återvinningscentraler, matavfallsinsamling mm.

Återvinning och återbruk är av stor betydelse för att minska klimatpåfrestningarna. Återvinning och återbruk är också en viktig vardagsfråga för många människor. När det blir lätt och lönsamt, tryggt och trevligt, att återvinna kommer ännu fler att vilja källsortera. De allra flesta vill nog vara miljövänner i både ord och handling, men med bättre system och ekonomiska morötter kan vi få ännu fler att fatta miljönyttiga beslut i vardagen.

Återvinningskonferens med Lena Ek 11 mars

Det är med stor glädje jag kan presentera att Centerpartiets Brommanätverk kan bjuda in brommaborna till en andra återvinningskonferens. Den går av stapeln den 11 mars kl 18.00-21.00 på Sjöpaviljongen i Alvik. Vi genomför den i samverkan med SV, Studieförbundet Vuxenskolan.

I år kommer miljöminister Lena Ek, vilket ju är särskilt intressant eftersom avfallsutredningen har varit ute på remiss i kommunerna. Dessutom kommer FTI AB:s VD för att berätta om effekterna av den viktbaserade avfallstaxan. Vi kommer också få lyssna till hur ett optiskt insamlingssystem fungerar i och med att ENVAC:s ordförande kommer. Från Trafikkontoret kommer Nils Lundkvist med aktuella rapporter om vad som är på gång.

Varmt välkommen med din anmälan till helen.tornqvist@centerpartiet.se senast 28 februari. Nedan följer det fullständiga programmet:

ÅTERVININIGSKONFERENS 11 MARS 2013
18.00 Helen Törnqvist, fullmäktigeledamot: Välkomna!
18.10 Lena Ek, miljöminister: Framtidens återvinning
18.40 Kenth Carlsson, vd FTI: Stockholmarnas återvinning av förpackningar av olika materialslag och av tidningar samt FTI:s erfarenheter maa viktbaserad avfallstaxa i Bromma
19.15 Smörgås
19.30 Joakim Karlsson, ordf ENVAC: Ett optiskt insamlingssystem - hur kan det fungera?
20.00 Nils Lundkvist, Trafikkontoret: Vad är på gång i staden när det gäller avfall?
20.20 Diskussion och sammanfattning
20.40 Utdelning av pris i Centerpartiets tävling om förslag som kan förbättra återvinningen i Bromma

Ett innerligt tack till alla flygbladsutdelare som marknadsför återvinningskonferensen för brommaborna!

Om återvinning, avfall och hemhämtning

I höstas släpptes en avfallsutredning som regeringen hade initierat. Utredaren kritiserade dock redan under presentationen sitt eget förslag genom att kommentera det som ofullständigt och har därmed åkt på kritik. Miljöminister Lena Ek tog emot betänkandet och sände det på remiss. Förslaget har under hösten varit ute i landets kommuner och hos återvinningsaktörer.

Jag anser att det är viktigt att kommunen kan sätta upp nivån på service som medborgarna ska få vad gäller både avfallshämtning och återvinningsmöjligheter. Det ska givetvis vara möjligt för en kommun att införa hemhämtning av förpackningar och tidningar, precis som kommer att ske med matavfall under 2013 för stockholmarnas del. Det måste vara enkelt för stockholmarna att bli av med sopor, tidningar och förpackningar. Därför måste infrastrukturen vara god och överblickbar.

Om man inför en hemhämtning av förpackningar måste man fundera över hur den viktbaserade avfallstaxan kan justeras så att inte folk istället kör till återvinningscentralen med sådant som kan materialåtervinnas. Det förekommer också att hushållssopor dumpas i både naturen och vid kommunens papperskorgar, men detta tillhör naturligtvis extremerna, trots att lokaltidningen har uppmärksammat fenomenet.

Självklart behöver det inte vara kommunen som själv utför själva hämtningen, utan den kan upphandlas av fristående aktörer. Det finns fastighetsägare som har tecknat egna avtal med återvinningsentreprenörer som arrangerar insamling och hämtning i källare och miljöstugor. Denna samverkan ska inte slås sönder. Men många av oss är hänvisade till de gröna återvinningsstationerna. Det är för många av oss miljövänner en del av vardagslivet att traska förbi bulorna med kartong, glas och metall. När det gäller plastförpackningar finns det mycket att önska då enbart drygt 30 % av dessa återvinns. Ofta tror man att man måste rengöra tex AJAX-flaskan eller shampooburken innan man tar dem till återvinningsstationen, vilket känns besvärligt, men de droppar som finns kvar av sådant "rengöringsmedel" hjälper bara till under steg 1 av hanteringen av återvinning, där alla plastförpackningar rengörs. Det är också nytt sedan några år att mjuka plastförpackningar källsorteras, vilket innebär att tex brödpåsar kan återvinnas. Det är bättre för miljön att materialåtervinna plast, än att låta värmeverket bränna upp den.

Enligt EU:s avfallstrappa är det första steget att låta bli att avfallet uppkommer. Jag återkommer om funderingar som jag har kring detta - utan att vi blir livsstilsfascister eller konsumtionsmoralister eller tillväxtfientliga.

Kommunstyrelsen i Stockholm beslutade om sitt remissvar (ärende 26) den tolfte december. Det är ansvarigt borgarråd, Ulla Hamilton, som nedan är "jaget" och som anger mina synpunkter, som dock är en förhandling av de fyra allianspartierna:

"Utredningen har fokuserat sitt arbete på hushållens och verksamheternas avfall och hur samverkan mellan producenter och kommuner kan förbättras i syfte att uppnå en enkelhet för konsumenter och andra användare. När det gäller förslaget om att verksamhetsutövare ska få ta ansvar för hanteringen av allt sitt avfall och att benämningen hushållsavfall begränsas till att bara omfatta hushållen, anser vi att utredningen landar i en korrekt och välkommen slutsats. Men som utredningen själv uttrycker är inte slutresultatet, det vill säga utredningens förslag i sin helhet, optimalt. Systemtänkandet brister i betänkandets förslag och slutsatser. De parallella system utredningen säger sig vilja avskaffa i resonemangen kring förpackningsansvaret, introduceras i den föreslagna hanteringen av hushållsavfallet. Betänkandet är därmed ologiskt och har inte i tillräcklig omfattning analyserat de samhällsekonomiska och systempåverkande effekterna av förslagen. Inte heller analyseras utifrån förslagen möjligheten att nå nationella och lokala miljömål.

Frågan om producentansvarsavfallet handlar om två delar, den fastighetsnära insamlingen och återvinningsstationer i offentlig miljö. Det som gör utredningens förslag i dessa delar problematiskt är att den fastighetsnära insamlingen, ur ett Stockholmsperspektiv, fungerar bra samtidigt som återvinningsstationerna lämnar mycket kvar att önska. Jag tror att utredningen har brottats med denna problematik då den presenterar två förslag till lösning, det vill säga kommunalisering alternativt hårdare krav på förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI).

Alternativ ett där kommunen ges ett kommunalt huvudansvar skulle leda till att kommunen får betydligt större rådighet att ingripa i de fall insamlingen inte fungerar tillfredsställande. Men, med ett kommunalt huvudansvar finns risken att det som den konkurrensutsatta marknaden har lett till med en mångfald av aktörer inom insamlingsområdet försvinner. Den fria marknad som utvecklats inom FTI bör värnas. Därför måste fastighetsägarna även fortsättningsvis kunna lösa den fastighetsnära för-packningsinsamlingen med egna avtal. Men dessa slutsatser pekar inte utredningens förslag på i tillräcklig utsträckning.

Alternativ två, med högre krav på FTI vad gäller skötsel av återvinningsstationerna skulle behålla de fördelar med flera aktörer som den konkurrensutsatta marknaden, sedan 15 år, öppnat för. Men, även om de högre kraven på FTI är positivt med denna lösning står kommunen fortfarande utan tillräckliga verktyg för att genomföra sanktioner mot de företag och fastighetsägare som inte fullföljer sitt insamlingsåtagande.
Jag kan sammantaget inte komma till en annan slutsats än att avfallsutredningen behöver omarbetas så att systemtänkandet blir sammanhållet. Den omarbetade utredningen bör utgå från avfallsdirektivet, avfallshierarkin samt de beslutade nationella miljömålen. Förslag torde då kunna presenteras där en rationell, icke fördyrande kommunal avfallshantering stöds av en konkurrensutsatt marknad som i sin tur stöder strävan om uppfyllelse av de nationella miljömålen."
Svenskt Näringsliv menar att en monopolisering är hotfull. Inte heller FTI AB tillstyrker att kommunerna ska ha ansvaret för insamlingen. Däremot vill man se en avreglering av insamling av grovavfall.  Sanna Rayman menar i SvD att det inte borde krävas utbildning för en entreprenör att forsla elektronikavfall till återvinningscentralen, samt ser hoppfullt på möjligheter att fler gröna tjänster utvecklas då företagsamma kan erbjuda hämtning av förpackningar och tidningar. Det förekommer också en debatt i ämnet på Newsmill.

Goda exempel på återvinning på Återvinningsgalan 2012

Igår hade jag förmånen att deltaga i Återvinningsgalan. Det är ett event som avslutar den årliga Återvinningsdagen som samlar branschens olika aktörer för förkovran och diskussion. Lena Ek hade medverkat under dagen. Hon hade nämnt att återvinning måste bli enklare och tillgängligare för medborgarna. Deltagarna vittnade om att hon var taggad inför klimatförhandlingarna i Doha, som hon medger kommer bli komplicerade, men där hon bland annat ska presentera ett initiativ om en rapport som visar på ekonomiska fördelar med teknikutveckling och miljönytta. Men Naturskyddsföreningens ordförande meddelade sin ståndpunkt klart och tydligt om att han har mycket låga förväntningar på förhandlingsresultaten. Återvinningsgalan arrangeras av tidningen Recycling.

Under aftonen delades olika priser för bättre återvinning ut i olika kategorier. Detta är givetvis ett sätt att lyfta upp frontfigurer, innovatörer och miljöentreprenörer. Det goda exemplets makt kan sporra andra att utvecklas att sätta upp högre mål eller satsa på tekniker eller system som förbättrar återvinningen för medborgarna, minskar avfall eller höjer återvinningsgraden.

Örnsköldsviks kommun som nyligen utsetts till årets kommun av landsbygdsrörelsen Hela Sverige ska Leva blev årets återvinningskommun. Kommunen arbetar medvetet med att förbättra återvinningen för sina medborgare, vilket har ökat återvinningsgraden.

Årets metallåtervinnare blev Stena Aluminium som har halverat energiåtgången och samtidigt fördubblat produktionen. Detta har man gjort tack vare medvetna investeringar.

Årets kretslöpare blev Båtskroten.se som monterar isär och återvinner material från fritidsbåtar. Josefin Arrhènborg och Maria Rindstam är de första i denna bransch att skrota båtar. De samverkar med miljömyndigheter osv för att allt ska gå rätt till. De erhöll tillsammans ett stipendium på 30 000 kr.

Årets återvinningsanläggning blev SRV Gladö kvarn dit matavfall forslas från fem kommuner. Det är en förbehandlingsanläggning, som gör matavfall till slurry som i nästa förädlingssteg blir biogas, som kan vara utsläppsfritt drivmedel för bussar och bilar. Att Stockholms stad tack vare Centerpartiet och vår gruppledare Per Ankersjö har fattat beslutet om optisk insamling av matavfall 2013 var något som möttes positivt av personer som jag pratade med. Matavfall är en stor resurs som kan förädlas till biogas, som det finns en brist på i regionen. Hälften av matavfallet ska samlas in 2018. Det var väldigt roligt att Ankersjö fick mottaga en biogasutmärkelse på Biogas-tinget häromdagen.

Årets elektronikåtervinnare blev KS Recycling. Läs om hur man jobbar med återvinning för att sedan sälja det återvunna materialet. Jag pratade för övrigt med en representant för Elektronikåtervinning i Sverige. Jag framförde mitt förslag om att man kan införa pant på tex mobiltelefoner, batterier och elavfall så att kunden köper varan lite dyrare, men får tillbaka en peng då den lämnas in till återvinning. Allt för att öka återvinningsgraden. Detta var något som man själv redan funderat över.

Nordic Recycling AB blev årets kretsloppsavgiftare då man avgiftar lysrör från kvicksilver till nästan 100 %. Det är givetvis viktigt miljömässigt och ett bevis på att teknik kan driva miljöförbättringar framåt.

På samma sätt berättade Tarpaper om hur man kommit på att takpapp kan återvinnas helt och fullt genom att mala ned till 8 mm bitar som används som en ingrediens till asfalt. Företaget tog hem priset i kategorin årets avfallsbehandlare.

Jag pratade också med en representant för SAKAB som ju arbetar med att ta vara på farligt avfall. Det finns en konkurrens i Norden och de farliga ämnena tycks köras till saltgruvor i Tyskland för deponi. För mig är slaggberget utanför Kumla en mental bild av vad SAKAB gör. Har man väl åkt förbi där en gång minns man alltid den tunga lukten av svavel som tränger in i bilen, men de kemiska processerna bidrar till att spräcka molekyler och separera ämnen från varandra.

Det var roligt att Jan Rapp, förlossningsläkare från Danderyds sjukhus fick en hedersutnämnelse för sitt arbete med att miljöförbättra sin arbetsplats. Han har bla infört insamling av matavfall för att öka tillgång till avfall att skapa biogas utifrån. Rapp är ett gott föredöme för konkret miljöarbete inom offentlig sektor.

Det pratades mycket tack vare kvällens konfrencier Titti Schultz om återbruk, tex besök på loppmarknader eller att sälja saker på Blocket. Att återbruka är ju snäppet högre än att källsortera i EU:s avfallstrappa, något som tål att tänka på innan man rattar mot Återvinningscentralen. För övrigt tycks jag ha varit den enda som twittrade från #återvinningsgalan. Se helentornqvist på Twitter

Om återvinning och hemhämtning av förpackningar i Bromma

Följande särskilda uttalande lade jag i Bromma stadsdelsnämnd med anledning av det svar på frågor som jag ställt tidigare under hösten:

"Avfallshämtning och källsortering är en viktig vardagsfråga för människor. Det ska vara lätt att återvinna sina förpackningar och tidningar. Det ska också löna sig för den som traskar till återvinningsstationen eller slaskar med att sortera ut matavfall. Det gör det tack vare den viktbaserade avfallstaxan, som har införts för en- och tvåfamiljshus. Givetvis måste systemet fungera och vara rättssäkert. Centerpartiet skulle i framtiden vilja se ett system där inte bara hushållsavfall, utan även tidningar, förpackningar, glas och matavfall hämtas hemma hos brommaborna, sk hemhämtning. Det optiska insamlingssystemet som ska införas för matavfall kan vidareutvecklas till sk hemhämtning av ytterligare fraktioner.

I väntan på ett ännu mer konsumentvänligt återvinningssystem måste infrastrukturen för återvinning i Bromma vara god. Återvinningsstationerna får tills vidare ses som en del av infrastrukturen, där några medborgare måste ha stationen nära med tillhörande ljud och folktillströmning, på samma sätt som tunnelbanan eller bilvägen ligger nära några hus. Givetvis ska det vara lätt att göra rätt vid återvinningsstationen. Informationen om hur och vad man kan slänga vid återvinningsstationen kan förbättras från både stadens och FTI AB:s sida. Centerpartiet i Bromma för en dialog med FTI AB vad gäller ökad information och brukarvänliga återvinningsstationer. Återvinningsgraden kommer också att följas upp. Det är viktigt att FTI AB sköter tömning och städning av stationerna så att det är tryggt och trevligt att återvinna.

Det behövs fler återvinningsstationer i Bromma, tex vid Brommaplan, i Nockeby och i Annedal. Centerpartiet ser framemot att de förslag på nya platser som FTI AB för fram till staden får bygglov och att stadens tjänstemän och politiker står upp för att återvinningsstationer är en del av det offentliga rummet och att de står för miljönytta."

 

En kampanj pågår för att minska avfallet och på torsdag är det återvinningsgala.

Avfallsfrågan debatteras i SvD.

Det ska vara lätt och lönsamt att sopsortera

Häromdagen presenterades en avfallsutredning för miljöminister Lena Ek. Den går ut på att kommunerna ska vara ansvariga för insamling av tidningar, glas och förpackningar. Idag är det förpackningsindustrin själv som har ansvaret att samla in det som människor källsorterar.

Sedan första juli i år har här i Stockholm införts viktbaserad avfallstaxa, som blivit en succé i villaområdena. Det är givetvis positivt att stockholmarna källsorterar i högre grad så att soporna kan bli resurser. Men återvinningsstationerna har överbelamrats och det är svårt att hinna med tömning och städning.

Vi i Centerpartiet ser att det finns andra möjligheter till insamling i framtiden, nämligen hemhämtning där människor sorterar förpackningarna som hämtas upp i hemmen, sk fastighetsnära sopsortering. Detta är just vad avfallsutredningen föreslår. Därför skriver idag Jonas Naddebo och jag om detta på Brännpunkt: Återvinningen fungerar inte alls bra

Under tiden vi väntar på en reform med hemhämtning av förpackningar krävs det givetvis att dagens återvinningsstationssystem fungerar. Här i Bromma behöver det ställas ut fler återvinningsstationer, samt att avtalet med FTI AB måste följas upp. Kring detta lade jag en skrivelse i Bromma stadsdelsnämnd i torsdags, dels som svar på det svar från Trafikkontoret som Alliansen fick på sin skrivelse som vi lade i frågan i våras, dels för att kunna få ytterligare information om hur uppföljningen av avtalet fungerar och följa upp tömning och städning, som inte är nämndens ansvar, men ändå berör medborgarna.

Skrivelsen följer nedan:

"Stadens nyinförda viktbaserade avfallstaxa för en- och tvåfamiljshus har enligt mediarapporter blivit en succé i Bromma. Det är positivt att fler källsorterar mer, men som Alliansen i Bromma befarade har det också inneburit ett tryck på befintliga återvinningsstationer, som FTI AB i vissa fall har svårt att svara upp mot. Det ökade intresset för sopsortering kräver en mer frekvent tömning och städning vid återvinningsstationerna. Centerpartiet skulle till stadsdelsnämnden vilja se en återkoppling från Trafikkontoret vad gäller kvaliteten i städning och tömning, samt övrig uppföljning av avtalet mellan staden och FTI AB.

I såväl Trafikkontorets svar som Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande nämns att synpunkter från medborgare måste tas tillvara. Detta är givetvis betydelsefullt, men några metoder för arbetet nämns dock inte. Ett förslag från Centerpartiet är att engagera miljövärdar vissa tidpunkter för att samla in synpunkter och förslag från brommaborna vad gäller just återvinning, tömning och städning. Då kan brommabornas behov och önskemål tas tillvara på ett positivt sätt.

Att få sina sopor hämtade och källsorterade vid hemmet är givetvis den bästa och mest attraktiva lösningen. I väntan på ett sådant system måste stadens infrastruktur för återvinning fungera så att det är lätt att vara miljövän i vardagen. Centerpartiet, som i Bromma har kämpat för bättre återvinningsmöjligheter sedan 2005, ser fram emot att några nya platser i Bromma, tex i Nockeby och vid Brommaplan, snarast presenteras på ett positivt sätt för både nämnden och medborgarna. Dessutom behöver behoven av återvinningsstationer vid nybyggda områden ses över, tex Annedal, så att alla fraktioner är möjliga att källsortera nära hemmet."