Brommapojkarna kan själva



I vintras uppmärksammades jag på Twitter om att grundaren till idrottsföreningen Brommapojkarna hade bott ett stenkast från Brommaplan. Jag föreslog att föreningsstyrelsen skulle skriva ett medborgarförslag till stadsdelsnämnden om att uppföra en staty eller dylikt. Förslaget mottogs av stadsdelsnämnden i mars. Jag föreslog för nämnden att man kunde skicka förslaget till stadsbyggnadsförvaltningen för att sedan ta hänsyn till förslaget i och med att man ska bygga till på Brommaplan och därmed kommer att upphandla och uppföra konst i anslutning till restaureringen.

Medborgarförslaget besvarades på senaste nämndsmötet i maj. Det blev ett avslag vad gäller ekonomiskt bidrag från stadsdels- och idrottsförvaltningarna, men ett tillmötesgående med att vara behjälplig med att utse en plats för ett minnesmärke, som föreningen själv står för. Detta har föreningen nu förverkligat i samverkan med Stockholmshem. Idag sattes minnesmärket upp på huset där initiativet till den framgångsrika och blomstrande föreningen togs.

 

Det är ett mervärde för stockholmarna att kunna läsa om historiska händelser eller personer som har haft betydelse för samhälle och människor, i detta fall civilsamhället. För övrigt är det en fin innergård mellan hyreshusen, se bland annat ovan den prunkande perennen löjtnantshjärta och det Y-formade trädet, som hör hemma riktigt bra på just Yllevägen.

 

Fotbollsklass och förberedelseklass lyft för Alviksskolan

I tisdags hade jag förmånen att få göra ett studiebesök på Alviksskolan. Jag ville höra mer om det samarbete som man har med Brommapojkarna vad gäller fotbollsklasserna i årskurserna 4-9. Det är så spännande när föreningsliv och skola kan samverka för att eleverna ska nå hög måluppfyllelse. Jag fick samtala med de två fotbollsansvariga lärarna Nina och Bernt, som är biträdande rektorer med undervisning i tjänsterna.

Ett tapp på elever var starten för fotbollsprofilen för drygt tre år sedan. Man såg möjligheten att rekrytera fler elever och det fanns lärare på skolan som hade kontakt med Brommapojkarna. Idag är söktrycket på skolan högt. Eleverna går på träning innan skolan börjar. En timma idrott i veckan ersätts med fotbollsspelandet. Med på träningen är både Brommapojkarnas ledare och några lärare från skolan.

Lärarna ser att de två verksamheterna ger varandra stöd. Det är lätt att prata kamratskap och laganda med elever som idrottar. Fotbollseleverna går integrerat i klasserna för att det inte ska bli en särskild grupp som får någon speciell jargong.

Skolan anlade för några år sedan en konstgräsplan på skolgården, vilket har betytt mycket för aktiviteten. Den är hela tiden upptagen av elever från olika klasser och i olika åldrar. Det roliga är att skolans förberedelseklass med nyanlända elever gärna ger sig in i fotbollsspelandet. På så sätt är de delaktiga trots att de ännu inte kan kommunicera så mycket på svenska. Lärarna berättar också om förberedelseklassen som viktig för mångfalden på skolan och att klassen bidrar till den tillåtande stämningen på skolan. Något som man är glad för. Däremot är det fortfarande en nackdel att man ska redovisa statistik där de nyanlända ingår, vilket gör att det blir lite orättvist statistikunderlag eftersom eleverna inte har samma förutsättningar att kunna nå målen som övriga.

Brommapojkarna utbildar för framtiden

Igår hade jag förmånen att få träffa Ola Larsson som är anställd som akademiansvarig för den sjuttioåriga fotbollsklubben Brommapojkarna. Klubben startade sin verksamhet vid Ängbyplan, men huserar sedan 1994 vid och på Grimsta IP. Om man ser till antal lag som spelar seriespel är klubben Europas största. Medlemsmässigt är 5000 personer medlemmar i klubben, varav 1200 damer. Av hela medlemsantalet är 4100 spelare.

95 % av klubbens verksamhet är gräsrotsfotboll, sk breddverksamhet. När flickor och pojkar börjar spela är det ofta i 6-8-årsåldern i knatteskolan. I åttaårsåldern går barnen över i lag, där pojkarna formar cirka 30 lag och flickorna 10 lag. Den verksamhet som Ola ägnar sig åt är den elitförberedande verksamheten som kallas Akademin, dvs 5 % av Brommapojkarnas verksamhet. Brommapojkarna kan inte köpa till sig vassa spelare, utan deras strategi är att utbilda spelare till att bli bäst i Sverige.

BP har ett mycket intressant skolsamarbete med Alviksskolan och Bromma Gymnasium på elitförberedande nivå. Klubben rekommenderar nämligen sina spelare att gå på Alviksskolan från klass 4 och i Bromma Gymnasium under gymnasietiden. Då går det att arrangera fotbollsträningar även under dagtid. Ola berättar om ett nära samarbete med lärare och mentorer. Förståelsen och respekten för varandras verksamheter, samt stödet skolan och laget ger varandra gör att elevernas studieresultat förbättras. Det viktigaste är alltid för eleverna att sköta skolan, men tack vare samverkan uppnås en win-win-situation och positiva spiraler där tränarna är viktiga förebilder för spelarna.

Varje termin träffar Ola varje ledare två gånger. Tillsammans upprättar de individuella utvecklingsplaner som sträcker sig tre år framåt. Under två veckor varje år observerar Ola varje tränare. Han träffar ledarna före och efter träningarna för att få dem att reflektera över sitt ledarskap och att coacha dem till att bli ännu bättre. Tränarna får vara med och skapa klubbens utbildningsmaterial. En gång i veckan hålls ett akademimöte. Varannan vecka föreläser ledarna för varandra om olika teman. Varannan vecka diskuteras olika uppgifter eller case som kan utveckla ledarna. En av visionerna för BP är "Vi vill kunna utveckla varje individuell spelare och ledare till sin fulla potential."

Ola förklarar för mig att 40 % av de som deltar i en startelva för ett akademilag för 15-åringar blir yrkesfotbollsspelare eller -tränare. På så sätt menar han att detta är en form av yrkesskola. De som inte kan livnära sig på fotboll ska ändå få viktiga upplevelser som får dem att växa på vägen. Ledarna får också skriva under ett avtal där de förbinder sig till att tillämpa justa värderingar i laget.

Brommapojkarna har totalt 700 ideella ledare varav 70 utbildas varje år. Det är ett viktigt föreningsarbete där unga utbildas i ledarskap och får vara förebilder för andra unga. Det är också ett viktigt hälsoarbete då många unga engageras inom idrotten och i en drogfri verksamhet. Jag är riktigt imponerad över arbetet som Brommapojkarna bedriver och hoppas laget kan utvecklas till sin fulla potential. Kanske genom att medvetet börja arbeta med jämställdhet, som vi egentligen inte berörde under samtalet, men det är en annan fråga som klubbens medlemmar själva måste driva om behovet finns.