Brommapojkarna utbildar för framtiden

Igår hade jag förmånen att få träffa Ola Larsson som är anställd som akademiansvarig för den sjuttioåriga fotbollsklubben Brommapojkarna. Klubben startade sin verksamhet vid Ängbyplan, men huserar sedan 1994 vid och på Grimsta IP. Om man ser till antal lag som spelar seriespel är klubben Europas största. Medlemsmässigt är 5000 personer medlemmar i klubben, varav 1200 damer. Av hela medlemsantalet är 4100 spelare.

95 % av klubbens verksamhet är gräsrotsfotboll, sk breddverksamhet. När flickor och pojkar börjar spela är det ofta i 6-8-årsåldern i knatteskolan. I åttaårsåldern går barnen över i lag, där pojkarna formar cirka 30 lag och flickorna 10 lag. Den verksamhet som Ola ägnar sig åt är den elitförberedande verksamheten som kallas Akademin, dvs 5 % av Brommapojkarnas verksamhet. Brommapojkarna kan inte köpa till sig vassa spelare, utan deras strategi är att utbilda spelare till att bli bäst i Sverige.

BP har ett mycket intressant skolsamarbete med Alviksskolan och Bromma Gymnasium på elitförberedande nivå. Klubben rekommenderar nämligen sina spelare att gå på Alviksskolan från klass 4 och i Bromma Gymnasium under gymnasietiden. Då går det att arrangera fotbollsträningar även under dagtid. Ola berättar om ett nära samarbete med lärare och mentorer. Förståelsen och respekten för varandras verksamheter, samt stödet skolan och laget ger varandra gör att elevernas studieresultat förbättras. Det viktigaste är alltid för eleverna att sköta skolan, men tack vare samverkan uppnås en win-win-situation och positiva spiraler där tränarna är viktiga förebilder för spelarna.

Varje termin träffar Ola varje ledare två gånger. Tillsammans upprättar de individuella utvecklingsplaner som sträcker sig tre år framåt. Under två veckor varje år observerar Ola varje tränare. Han träffar ledarna före och efter träningarna för att få dem att reflektera över sitt ledarskap och att coacha dem till att bli ännu bättre. Tränarna får vara med och skapa klubbens utbildningsmaterial. En gång i veckan hålls ett akademimöte. Varannan vecka föreläser ledarna för varandra om olika teman. Varannan vecka diskuteras olika uppgifter eller case som kan utveckla ledarna. En av visionerna för BP är "Vi vill kunna utveckla varje individuell spelare och ledare till sin fulla potential."

Ola förklarar för mig att 40 % av de som deltar i en startelva för ett akademilag för 15-åringar blir yrkesfotbollsspelare eller -tränare. På så sätt menar han att detta är en form av yrkesskola. De som inte kan livnära sig på fotboll ska ändå få viktiga upplevelser som får dem att växa på vägen. Ledarna får också skriva under ett avtal där de förbinder sig till att tillämpa justa värderingar i laget.

Brommapojkarna har totalt 700 ideella ledare varav 70 utbildas varje år. Det är ett viktigt föreningsarbete där unga utbildas i ledarskap och får vara förebilder för andra unga. Det är också ett viktigt hälsoarbete då många unga engageras inom idrotten och i en drogfri verksamhet. Jag är riktigt imponerad över arbetet som Brommapojkarna bedriver och hoppas laget kan utvecklas till sin fulla potential. Kanske genom att medvetet börja arbeta med jämställdhet, som vi egentligen inte berörde under samtalet, men det är en annan fråga som klubbens medlemmar själva måste driva om behovet finns.

Unga får växa i Vi Unga

Är det något som stärker mig i mitt engagemang är det att se unga växa med sina uppdrag. Detta har jag med mig från mitt mångåriga engagemang i Vi Unga, från 1988 då jag och vännerna i Vingåker startade en klubb, via Södermanlands-distriktet där jag var distriktsordförande 1991, till förbundsstyrelsen 1993-2001 då jag avgick som förbundsordförande och efterföljande uppdrag som distriktsledare på ett riksläger och ordförande för valberedningen i Stockholms Vi Unga. Det var länge sedan, men en stor och viktig del av livet där jag fick pröva alla egenskaper som jag idag har med mig i både mitt politiska arbete och mitt eget företag.

Igår fick jag besöka förbundsstämman och -festen i egenskap av veteran/gamling/räv. Jag möttes av ett skickligt gäng som håller fanan högt i att arrangera och fostra i demokrati. Det var roligt att se hur parollen "ungdom leder ungdom" fortfarande gäller. Framför allt var det tänkvärda ord som en representant från Kalmar Vi Unga lade fram med anledning av att det distriktet hade ökat medlemsmässigt. Hon berättade med inlevelse och detaljrikedom hur man satsat på att besöka och att ringa föreningarna. På så sätt hade föreningsledamöterna blivit sedda, vuxit och i sin tur rekryterat flera medlemmar. Underifrånperspektivet i ett nötskal!

Det var också en fröjd att se hur ledarna synliggjorde personer som hjälpt till och bidragit till arrangemanget, vilket är en viktig del i ledarskapet för att bekräfta engagemang och ideellt arbete.

Vi Unga är ett partipolitiskt och religiöst obundet ungdomsförbund som finns över hela Sverige. Enligt Ungdomsstyrelsen är drygt hälften av alla unga medlem i en förening.

Om studieförbundens roll

Igår deltog jag i ett seminarium om folkbildning och civilsamhället vid Ersta. Frågeställningen var: Är studieförbunden en del av civilsamhället? Begreppet civilsamhället används här som motpol till staten. Flera forskare redogjorde för den bok som nyss publicerats: "En mosaik av mening - om studieförbund och civilsamhälle".
Ett grepp som forskarna hade tagit var att se hur studieförbundens medlemsorganisationer dvs federationer hade vuxit fram. Framför allt hade ABF och Sensus granskats. De stora studieförbunden är folkrörelser som då de bildades, men också hybridiserade organisationskluster, dit fler organisationer och företag anslutit sig på vägen. Man förhåller sig hela tiden till effektivitet, anpassar sin verksamhet utifrån de statliga bidragsregler som finns, samt arbetar allt mer marknadsorienterat. Flera spetsiga frågor ställdes kring varför studieförbunden fortfaranade är folkbildning och inte företag mm. Givetvis förekom resonemang kring att Lidingö inte har kommunala bidrag till studiecirklar, vilket även Lund överväger för närvarande. Självklart ska varje krona som skattebetalarna lägger värderas i relation till vilken nytta eller mening den ger.
Alla studieförbund förväntas vara något annat än statlig eller kommersiell verksamhet. Samtidigt förväntas de stå för varsin unik ideologisk grund.  Där är medlemsorganisationerna tydliga resurser.

Intressant var biten om vilken nytta och vilket mervärde cirklarna ger deltagarna. Mötet är ett samtal där deltagarna omformulerar, faller varandra i talet och flikar in passusar i resonemanget. Lärandet i cirkeln utvecklas under samtalet, som sker i offentlighetens ljus på ett annat sätt än det privata samtalet.

Jag ska läsa boken, men väntar bara på Sveriges motsvarighet till Putnam, som visar på att de osynliga trådar föreningslivet i norra Italien skapar ger ett mervärde för ett demokratiskt, okorrupt samhälle. Nätverk skapar trygghet och stärker individer. Något att mäta i kommande trygghetsmätningar?

Klassiskt i folkbildningssammanhang är väl att träffa en massa gamla bekanta, från just andra folkbildningssammanhang. Vad sägs om en annan cirkeldeltagare från teaterkurs hos Studiefrämjandet 1993, en annan medlem i den lokal församlingen av Svenska kyrkan, en kvinna som också var aktiv i föreningslivets tjejprojekt, en man som jag bjöd in till en förbundskurs i Vi Unga om hur ungdomsorganisationer kan opinionsbilda gentemot kommuner, samt en pappa i föräldragruppen. Personer som jag inte hade känt om jag inte deltagit i föreningsliv eller cirkelverksamhet, utom då föräldragruppen som arrangerades av det offentliga.

C föreslår samverkansdrift för Västerleds fritidsgård

På torsdagens stadsdelsnämndsmötet i Bromma låg ett förslag från förvaltningen vad gäller att flytta Västerleds fritidsgård från medborgarhuset till lokaler vid Tranebergsängen. Centerpartiet motsätter sig inte själva flytten, men föreslog på mötet att fritidsgården ska drivas i samverkan med studieförbund och ungdomsorganisationer. Följande särskilda uttalande lades på mötet:

"Att det finns en spännande mötespunkt för ungdomar i Bromma är av betydelse. Att verksamheten som bedrivs är efterfrågansstyrd, utåtriktad och inkluderande är avgörande för gårdens attraktionskraft.

Centerpartiet skulle vilja se Västerleds fritidsgård samverkansdriven med ungdomsorganisationer och studieförbund, som utifrån sina intresseområden och kunskapsfält skulle kunna leda aktiviteter och cirklar, samt bjuda in till möten och arrangemang i den nya lokalen. Potentialen i samverkan med olika ungdomsorganisationer, såväl partipolitiska ungdomsförbund som partipolitiskt obundna alternativ, är stor då deras läns- och riksorganisationer utgör ett brett nätverk med erbjudanden om utbildningar, träffpunkter och läger, som ger demokratikunskaper och samhällsengagemang.

Att arrangera discoteksdanser är inte en kommunal kärnverksamhet, utan dessa borde genomföras i samarbete med ungdomsorganisationer eller idrottsrörelsen."

Sådan samverkan sker redan idag med 4H i Björklunds hage. Med mina egna erfarenheter från Vi Unga vet jag att föreningsdeltagande stärker ens nätverk och vidgar kunskaperna. Ungdomsorganisationerna har andra möjligheter än kommunen att erbjuda vidare engagemang.