Vilken vision och intention har Lundkvist?

Det finns en centerpartist som just nu reflekterar mycket över islam och homosexuellas rättigheter, Stefan. Jag är osäker på om Stefan gör det för att provocera eller för att han verkligen tycker som han skriver: Kyrkomötets beslut om vigselrätt för samkönade är ogenomtänkt, Jimmie Åkessons artikel om muslimer var harmlös, burka och niqab är extremt, Reinfeldt inskränker yttrandefriheten när han säger att Åkessons artikel är rasistisk.

Jag brukar ta folk på allvar och väljer det även här. Han skriver dessutom att han stödjer Frimodig kyrka, som jag uppfattar det även i beslutet om könsneutrala vigslar.

Det senaste inlägget handlar om Gaybröllop i moskén. Lundkvist har tagit ett klipp från Youtube som visar på muslimsk demografi i Frankrike, Tyskland och Canada. Filmen går ut på att nativiteten är låg i de europeiska länderna och att vi är i behov av invandring. Gott. Inte tänker jag föda på beställning. Men hotet i filmen är ju då att just familjer som utövar islam har ett högt födseltal. Slutsatsen blir att Frankrike ska bli en islamsk stat. För det första, Stefan, folkbokförs inte människor utifrån sin religiösa tillhörighet. För det andra, har staten och kyrkan inte mycket med varandra att göra, och mindre ska det bli när vi tio år efter separationen får skilsmässan att helt träda i kraft. Gaybröllop i moskén måste ju de som är medlemmar i moskén fatta beslut om. Vilken politiker har tvingat kyrkan att fatta beslutet? Sex biskopar röstade emot beslutet, men tack och lov röstade kyrkomötesdelegaterna för. Jag hade velat gå längre, men anser att detta är en bra första kompromiss. För det tredje undrar jag vad du har för problem med principen om människors lika värde och rättigheter. Du gick ju också på stämman upp i debatten kring huruvida vi skulle fatta beslut om att ställa oss utanför en regering som gör sig beroende av främlingsfientliga partier eller ej. Du menade ju att Sverigedemokraterna inte solklart kan ses som främlingsfientliga. För oss andra centerpartister är frågan klockren. Jag och många med mig känner oss kränkta å våra muslimska vänners och kollegors vägnar. För mig är det inte ett problem om Stockholm skulle bestå av hälften kristna och hälften muslimer. I min vision råder nämligen religionsfrihet där religioner kan leva sida vid sida. I min vision är religionen något privat, som inte är politiserat i ett sekulärt samhälle. I min vision kan individen ta ansvar för sig själv och andra. För min del blir det ett barn, som jag kan ta hand om och hinner älska och upfostra. Men jag kan inte kräva av honom att han ska ta hand om mig när jag blir gammal. Jag vill kunna betala för tjänster inom äldrevården. Då krävs det arbetskraft där. Det spelar ingen roll för mig om hon har slöja eller han har radband. Det viktiga är bemötandet och kvaliteten i verksamheten. Är du medveten om hur du uppfattas när du stödjer de främlingsfientliga? Jag skulle önska att se din vision för Sverige. Lagstiftning om två barn per familj? Eller ser du äktenskapet som en funktion för att hålla uppe barnafödandet? Menar du att vi andra ropar "VARG" när vi kritiserar SD? Vilken intention har du när du stödjer de som inte värnar människors lika värde och rättigheter?

Kärleksdiskriminering snart slut

Kärleken är så vacker. Så stark. Den kommer liksom svepande som en storm, omöjlig att hejda. Det är en fantastisk känsla som inte alltid är okomplicerad. Många av oss väljer att bekräfta kärleken inför släkt och vänner, men också inför Gud. Man lovar varandra evig trohet och kärlek. Tills om några veckor har det funnits en första klassens och en andra klassens kärlek, nämligen den heterosexuella och den homosexuella. Om några veckor blir det förhoppningsvis möjligt med könsneutrala äktenskap när kyrkomötet samlas för att bifalla kyrkostyrelsens förslag. Då jämställs Franks och hans partners förlovning med Evas och hennes fästmans. Då blir det möjligt för Anna att fria till sin tjej. Jonnie och hans partner kan bli äkta makar. Vilken känsla av befrielse och människovärdighet det måste bli för alla de homosexuella och deras närstående som betraktats i tusentals år som paria eller andra gradens medborgare - på grund av den mest grundläggande och vackraste känslan som finns: Kärleken.

Jag vill dock gå steget längre. Jag vill jobba i kyrkomötet för att man inrättar en vigselbehörighet där präster får ansöka om vigselrätt som ger dem möjlighet att viga såväl samkönade som olikkönade par. Tack och lov att de biskopar som finns representerade i Läronämnden och närvarar vid kyrkomötet inte har rösträtt vid kyrkomötet. Bra synpunkt på Brännpunkt idag.

Kommentar om Världen idag

Mitt inlägg i debatten om könsneutrala äktenskap har kritiserats av ledarsidan i kristna "Världen idag". Jag besvarar kritiken direkt i en kommentar på deras blogg. Självklart vill jag att kyrkan ser en frihetstid an!

Kärlek större än könstillhörighet

Debatten kring könsneutrala äktenskap går på högvarv. Idag menar Sverker Tronêt i SvD att Svenska kyrkans identitet hotas. Och nog blir identiteten förändrad. Men identiteten är ju något ytligare än kärleken. Det vet väl alla de som trott att de varit heterosexuella, men blivit dödligt kära i någon av samma kön. Säkerligen våndats, svettats och grunnat. Över just identiteten. Vill inte förknippa sig med något som inte är normen och av vissa betraktas som avvikande. Men i många, många fall har kärleken vunnit över identitetskrisen och personen har kommit ut ur garderoben - som homosexuell istället för heterosexuell. Visst är det den identitetskris som pågår just nu i Svenska Kyrkan runtomkring i Sverige. Kyrkostyrelsen har kommit längre. Jag vill gå ännu längre. Jag menar att vigselbehörigheten ska präster ansöka om. Med mitt förslag till vigselrätt kommer prästen kunna viga såväl hetero- som homosexuella par. Det betyder att dagens väjningsrätt försvinner, som jag med den nya ordningen betraktar som diskriminerande. Jag ser inte detta som tvång, utan som en möjlighet och en morot. I församlingar där inte någon präst skulle ansöka om en sådan behörighet menar jag att man får köpa tjänst från en grannförsamling eller att paren får vigas i en annan kyrka. Det är rena praktikaliteter. Men det viktiga är att vi ser på Guds kärlek som större än könstillhörigheten.

Tronêt menar att med könsneutrala äktenskap blir det inte till för släktets fortplantning. Men han kanske missat att lesbiska kan inseminera och bögar adoptera. Det finns så många barn i världen som är i behov av mat på bordet och kärleksfulla föräldrar. För föräldrakärleken är större än könstillhörigheten.

Tronêt ser det som ett problem att den ryska ortodoxa kyrkan har sagt upp gemenskapen med Svenska kyrkan pga partnerskapsvälsignelserna. Och det är väl det man är rädd för, när ens barn berättar att de är homosexuella. Att bli avvisad av släkten eller pestsmittad bland vänner. Men då ska vi älska vår nästa såsom oss själva och gentemot ryska ortodoxa kyrkan är det bara att vända andra kinden till. Så vi ska stå upp för alla människors lika värde och rättigheter - i alla väder. Många är kritiska till mitt förslag. Frimodig kyrka tycks ha tagit bort sitt kritiska inlägg. Några är positiva till mitt förslag: jj:n, guero, elkers, centralt, per, knutsson
Kyrkpressen uppfattar jag som neutral.
Gå med i min Facebook-grupp om du vill ha en öppen kyrka.

Slopa väjningsplikten

Mitt förslag om att präster inom Svenska Kyrkan ska få ansöka om rätten att viga publiceras idag på svd.se Det skulle innebära att den sk väjningsplikten försvinner, då en präst kan avstå från att viga samkönade, men fortsätta med att viga olikkönade. Med vigselrätten skulle en präst få möjlighet att viga såväl samkönade som olikkönade par. Präster som enligt tron inte kan viga samkönade skulle dock ha möjlighet att tjänstgöra i övriga uppgifter. Jag skrev om detta här på bloggen igår.

Låt präster ansöka om vigselrätt

Nomineringsgruppen Frimodig kyrka vill att kyrkostyrelsen ska dra tillbaka sin skrivelse om könsneutrala äktenskap. Man menar att Svenska kyrkan alltmer kommer att isoleras i förhållande till andra kyrkor. Detta med anledning av ett brev från Church of England. Jag menar istället att Svenska Kyrkan isolerar sig från samhället om man inte ansöker om vigselrätt för såväl samkönade som olikkönade. Bibeln tolkas hela tiden utifrån den samhällstid vi befinner oss i. Det var otänkbart med en kvinna som präst, det var otänkbart att viga personer som tidigare varit gifta, det var otänkbart att arbeta mer än nödvändigt på en söndag. Alla dessa fenomen är idag självklara saker, för de allra flesta. Samhället förändras och det måste även kyrkan göra. Jag anser att präster inom Svenska Kyrkan borde få ansöka om vigselrätt. Med den befogenheten ska det komma en rättighet att viga såväl samkönade som olikkönade.

Jag vill nämligen ha en kyrka som markerar alla människors lika värde och rättigheter. Jag vill inte ha en kyrka som säger att någons kärlek är mer värd än en annans. För mig ska kyrkan bejaka kärleken och det goda. En kyrka ska vara öppen. En öppen kyrka är öppen för alla sina medlemmar - de som den finns till för. Viktigt för kyrkan är också att arbeta med religionsdialog och ekumenik, men för den skull måste de olika kyrkorna och samfunden vara öppna gentemot varandra och varandras ställningstaganden. Däremot kan man försöka påverka andra samfund. Jag hoppas kyrkostyrelsen har is i magen nu, med anledning av några ex-ärkebiskopars stöd till auktoritetens brev, utan istället funderar över om man borde gå steget längre: Att präster ska få ansöka om vigselrätt och med den ska man kunna viga såväl sam- som olikkönade par.

Allas lika värde vid altaret

Remissvar lämnas in om könsneutrala äktenskap, skriver DN idag. Av analysen skapar beslutet om könsneutrala äktenskap en spricka i kyrkan. Jo, men visst. Det förstår man ju. Det finns ju de som inte anser att alla människor har lika rätt och värde. De som betonar den teologiska tolkningen av ordet äktenskap. De bokstavstroende som betonar att det uttryckligen står "man" och "kvinna" i bibeln. De som gärna vill ha det som det alltid varit och kanske inte tycker att kvinnor borde vara präster, för att teologin inte tillåter det.

Jag är inte teolog, men jag tillhör ett politiskt parti, som förhoppningsvis för sista gången kandiderar till kyrkovalet. Och Centerpartiet är för alla människors lika rätt och värde. Det är självklart att alla ska få ingå äktenskap. Ty även inför Gud är vi alla lika. Oavsett om du är bi-, hetero-, trans- eller homosexuell ska du få ingå äktenskap i kyrkorummet. Min personliga uppfattning är att ingen präst ska kunna neka att viga samkönade. För att Svenska Kyrkan tydligt ska ta ställning för att man som organisation och därmed ens anställda ska visa i ord och handling att alla medlemmar har lika rätt och värde. Kyrkomötet fattar beslut i oktober.

Däremot måste det vara brudparets rätt att välja vigselförrättare. Och inte väljer man då den tjurigaste, gnetigaste, mest trångsynta prästen, utan den som är öppen och varm. Varför ska vi vara så rädda för att trampa kyrkoherdar och biskopar på tårna? Är det underlägsenheten gentemot de lärda eller gudsfruktan á la 1800-talspredikningar som skrämmer oss? Är det någon form av dumrespekt för den mystiska boken Bibeln. Eller är det helt enkelt vår gamla hederskultur som blommar upp? Att vi vill ha kontroll över vår familj, vilka barnen umgås med, vår sexualitet. Att vi är alldeles för rädda om vårt eget rykte. Tänk om de tror att mina barn...eller att jag....Tänk om ingen håller med... Tänk om de tror... I den här frågan måste kyrkomötet ta sin politiska roll på allvar genom att fatta ett människovärdigt beslut. Leif skriver lite kritiskt om DN-artikeln. Jag har skrivit förut och dessförinnan.

Könsneutrala äktenskap - även i praktiken

I Centerpartiets kyrkovalsplattform till valet 2005 stod följande att läsa: "Centerpartiet har tagit ställning för att samhällets juridiska äktenskapslagstiftning ska vara könsneutral. Genom Svenska kyrkans fria roll gentemot staten är det lika självklart för oss att det måste vara upp till varje samfund att själv hantera frågor som rör de egna ritualerna och akterna." Nio biskopar tyckte häromveckan att Svenska Kyrkan ska avsäga sig vigselrätten. Varför just nu? Kanske för att försöka gå runt frågan om samkönade äktenskap. Kanske för att slippa ta fighten med medarbetare ute i stiften. Eller för att de inte tycker att kyrkbröllop är så viktigt. Fyra andra biskopar tyckte att de nio var fel ute. Så gick idag gruppledarna för Centerpartiet och (S) i kyrkomötet ut och sa sina åsikter. Och ja, nio biskopar har fel. Seglora smedja, Blogge bloggelito håller med. Teologin handlar om tolkningar. Det är bara femtio år sedan i vår tvåtusenåriga tro en kvinna kunde bli präst. Idag tycker de flesta att det är normalt och det är snarare avvikande att tycka att kvinnliga präster är sämre, bara för att de är just kvinnor.

För mig är det här en fråga om alla människors lika rätt och värde. Att mina homosexuella kompisar behandlas med samma respekt och värde som jag och andra heterosexuella. Att inför Gud är vi alla lika och kärleken är vacker och äkta. Allt annat känns som apartheid.

Märta Leijon var en centerkvinna som stred för kvinnliga präster. Märta Leijons reservation från en tidigare debatt låg till grund för det förslag om kvinnliga präster som regeringen lade fram år 1950, och som slutligen resulterade i kvinnors tillträde till prästämbetet. På samma sätt tycker jag att Centerpartiet idag ska stå upp för förverkligandet av den könsneutrala äktenskapslagstiftningen. Med rätt till kyrkbröllop för alla. Och då finns det inte någon förhandling. En präst ska inte kunna neka till att viga två personer: Varken sär- eller samkönade. Men självklart ska det finnas en möjlighet för personer att göra ett val av präst. Vet man att en präst är fördomsfull eller kanske gjort sig känd för att inte gilla homosexuella så väljer man inte den prästen. Om en präst har regnbågsflaggan och jämställdhetsmärket efter sitt namn på webben vet man ju att han/hon är att rekommendera.

Men kyrkostyrelsen menar att begreppet äktenskap enbart bör avse relationen mellan kvinna och man. Kyrkomötet i oktober avgör om Svenska Kyrkan ska behålla vigselrätten.

Enligt Svenska Kyrkans hemsida står att läsa: "Kyrkostyrelsen har tagit fram ett förslag till ny vigselordning för par med samma kön. Detta som ett underlag för kyrkomötets beslut i höst.Vigselordningen kan komma till användning om kyrkomötet beslutar att par med samma kön ska få gifta sig i kyrkan. I förslaget används ordet äktenskap även för par av samma kön. Skillnaden mellan vigselordningarna för par av samma respektive olika kön är bland annat att en del bibelord bytts ut och att formuleringarna är modernare." Det känns ju inte som om man behandlar alla med lika rätt och värde i sådant fall, eller?

Förslaget är ute på remiss till Svenska kyrkans tretton stift, som ska svara senast den 15 april.

Många i debatten ogillar att politiska partier lägger sig i debatten, men nu råkar det vara politiska partier som är nomineringsgrupper. Jag kan tycka att det finns en poäng med att utreda något annat sätt att styra kyrkan, utan att anställda själva styr och leder den organisation de jobbar för.

Alla människors lika rätt och värde

Centerpartiets mest grundläggande värdering är att alla människor har lika rätt och värde. Den principen måste genomsyra lagstiftning, regler och normer i Sverige. Dagens motion om könsneutrala äktenskap var ett historiskt steg närmare att var och en ska kunna växa som människa och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar. När alla homosexuella känner en större frihet och öppenhet, en likvärdig sådan, blir också Sverige från min horisont friare och öppnare. Härligt! Då måste nästa steg bli att kyrkomötet beslutar att ingen präst ska kunna vägra att viga två samkönade.
Följande personer har bloggat om detta: Fredrick, Johan, Annie, Krister, Magnus, Hanna, Camilla