Sammanräkning pågår

Sammanräkningen av röster till kyrkovalet pågår. Som det ser ut har Centerpartiet fått två mandat till kyrkomötet här i Stockholms stift. Vi har alltså ökat. I stiftet ser vi ut att ligga på samma nivå med tre mandat. I flera församlingar har vi blivit representerade och ökat, framförallt i innerstaden, men vad jag hört också i Brännkyrka, tack vare vår lokala kämpe Evy Kjellberg. Det är bara att avvakta tills resultaten är klara. Jag är självklart bekymrad över Sverigedemokraternas framgångar i kyrkomötet.

Helen Törnqvist (C) till kyrkomötet

Jag vill ha en öppen kyrka som står upp för människors lika värde och rättigheter. En kyrka som är en fristad för behövande och utsatta och papperslösa. En kyrka där präster får ansöka om vigselbehörighet. Med vigselrätten ska prästen få viga såväl homo- som heterosexuella par. Jag vill ha en kyrka som för religionsdialog En kyrka som antar en öppenhetsstrategi för att få fler unga delaktiga. En kyrka som är avpolitiserad. En kyrka som är jämställd. Ett förslag till detta är Lex Märta.
Få invandrare kandiderar till kyrkomötet, skriver SvD. Fler vill avskaffa partipolitiken rapporterar de också.
Det är bra att kyrkor prövar nya former. Marsch till valurnorna skriver Sandlund. Vallokalerna har öppnat! skriver Expressen.
Tack för stödet och hjälpen i valrörelsen: Per och Eva, Oscar, Stina, Abir, Pontus, Stephan, Elsa, ETR, Johan, Regiana, Evy, Ellinor, Fredrik, Miguel, Bertil, Sofia, Magnus, Elias, Stefan, Jonas, Erika,Håkan, Alireza, Catrine, Ingrid, Gustav, Thomas, Lennart, mina kollegor, min käre make och övrig familj. Tack för samarbetet Ann-Sofie och lycka till! Dessutom ett tack till Christina som lärt mig allt inom kyrkopolitik och varit ett stöd här i Brobyggarna i Bromma.

Kärleksdiskriminering snart slut

Kärleken är så vacker. Så stark. Den kommer liksom svepande som en storm, omöjlig att hejda. Det är en fantastisk känsla som inte alltid är okomplicerad. Många av oss väljer att bekräfta kärleken inför släkt och vänner, men också inför Gud. Man lovar varandra evig trohet och kärlek. Tills om några veckor har det funnits en första klassens och en andra klassens kärlek, nämligen den heterosexuella och den homosexuella. Om några veckor blir det förhoppningsvis möjligt med könsneutrala äktenskap när kyrkomötet samlas för att bifalla kyrkostyrelsens förslag. Då jämställs Franks och hans partners förlovning med Evas och hennes fästmans. Då blir det möjligt för Anna att fria till sin tjej. Jonnie och hans partner kan bli äkta makar. Vilken känsla av befrielse och människovärdighet det måste bli för alla de homosexuella och deras närstående som betraktats i tusentals år som paria eller andra gradens medborgare - på grund av den mest grundläggande och vackraste känslan som finns: Kärleken.

Jag vill dock gå steget längre. Jag vill jobba i kyrkomötet för att man inrättar en vigselbehörighet där präster får ansöka om vigselrätt som ger dem möjlighet att viga såväl samkönade som olikkönade par. Tack och lov att de biskopar som finns representerade i Läronämnden och närvarar vid kyrkomötet inte har rösträtt vid kyrkomötet. Bra synpunkt på Brännpunkt idag.

Avpolitisera kyrkan

Ikväll fick jag förmånen att träffa Elisabeth Sandlund som är chefredaktör på tidningen Dagen. Hon pratade hos Stureplancentern om hur Svenska kyrkan kan avpolitiseras. Något som jag själv skrev en debattartikel om i augusti. Jag menar att det finns många poänger med att avpolitisera kyrkan. För partiernas skull blir de mer öppna och inte uteslutande mot medlemmar som är ateister eller medlemmar i övriga samfund. Vi kan framförallt ägna oss åt det som vi just ska vara till för: Leda och samordna kommuner, landsting och riket. För kyrkans skull släpps det fritt en kraft, en tro på medlemmarna och också att det krävs ett arbete som innebär att man ännu mer synliggör vad man håller på med. Det blir de som vill vara aktiva i kyrkan som också tar ansvar för den. Jag tror att underifrånperspektivet och den totala frigörelsen från staten i och med att häva den lag som styr hur kyrkan ska organiseras kan ge Svenska kyrkan en vitaliserande nystart och en större tro till sig själv. Parallellt måste man tala om värderingar dvs vad man vill fylla verksamheten och innehållet med: Religionsdialog, kyrkan som fristad, öppenhetsstrategi för unga.

Elitkyrka vill vi inte ha

En komminister från Växjö menar att bara de som går i kyrkan ska få rösta i kyrkovalet. Det är väl ett intressant inlägg i debatten. Gustaf Björck menar att det är så det går till i föreningar där de som varit aktiva i verksamheten bör fatta beslut om den. Men ska vi då skapa ett A-lag och ett B-lag med närvarolistor som kyrkvärdarna har vid kyrkporten? Menar Björck att det då bara är de som nyttjar sjukvården som ska rösta i landstingsvalet nästa val? Men alla de som någon gång vill ha tillgång till vård måste också få säga sitt. Och alla de medlemmar som är troende och sympatiserar med kyrkans arbete, syfte och värdegrund och tycker att det är betydelsefullt med en öppen kyrka som finns där stark och stabil när det blåser i livet måste få lägga en röst. Om de vill. Allt annat är att fördumma dem. Nej, en elitkyrka är inte någon öppen folkkyrka. Min åsikt är att alla människor har lika värde och rättigheter. Också betalande medlemmar i en förening eller kyrkoskattbetalande församlingsmedlemmar. Det är bättre att avpolitisera kyrkan helt och hållet, menar jag. Det går jag till val på den 20 september.

Lex Märta kan ge jämställd kyrka

Lex Märta kan ge jämställd kyrka skriver jag idag på helagotland.se

Öppenhetsanekdot

Min morfar var kyrkvaktmästare. Han skötte kyrkogården, gravarna och kyrkan med noggrannhet och kärlek. Vi barnbarn strövade ofta runt på kyrkogården för att läsa på gravstenar, smyga på någon besökare eller försöka hitta på bus. En gång satt det en långhårig man på kyrktrappan. Hans cykel var parkerad på grusgången som morfar krattat tidigare i veckan. Ynglingen åt smörgås. Morfar höll hus någon annanstans just då och vi barnbarn kände att vi ville ingripa i detta som vi betraktade det övertramp. Det visade sig att killen var holländsk turist. Jag som var äldst fick föra vår talan på knagglig engelska. Han kunde inte sitta på kyrkans trappa och äta smörgås. Om vår morfar skulle sett det hade han blivit arg, förklarade jag. Holländaren kunde inte alls förstå detta då han menade att Guds hus är till för alla. Jag argumenterade för min sak och motade bort honom utanför kyrkogårdsmuren, där han inte alls hörde lönnarnas sus eller hade utsikt över den lilla sjön. Så här 25 år efter händelsen kan jag reflektera över incidenten. Mitt beteende mot turísten var inte öppet. De signaler jag sände ut om kyrkan gynnade inte öppenheten. Självklart hade det inte varit okej att sitta i en kyrkbänk och mumsa på smörgås, men den holländske turisten satt på kyrkans trappa en vanlig julionsdag. Kanske var det just den närheten till kyrkan han ville ha. Men jag hindrade honom. Denna barndomshändelse bär jag med mig i kyrkovalsrörelsen för att sträva efter en öppen kyrka. En öppen kyrka är varm, välkomnande och tydlig.

Säg adjö till partipolitiken

Säg adjö till partipolitiken är rubriken på Elisabeth Sandlunds ledare i senaste Dagen, där hon mot slutet skriver om min debattartikel om avpolitisering av Svenska kyrkan.

Kampanjmöte

Ikväll var jag på ett kort möte hos Centerpartiet i Sundbyberg som stödjer mig som kandidat till kyrkomötet. De ska dela ut flygblad och foldrar. Roligt att fler vill arbeta för en öppen kyrka. Snart bara en månad till valet. Mormor blev chockad: "Ska vi rösta IGEN?" Hon bor ändå i ett församlingshem, så nu gäller det att mobilisera såväl medlemmar som väljare.

Kyrkan som fristad

I Danmark uppmärksammas just nu en kyrka där ett antal irakiska flyktingar som fått avslag på ansökan fått en fristad sedan mitten av maj. Dansk Folkeparti skriker högt om att polisen ska göra razzia för att få bort flyktingarna, medan övriga politiker avvaktar.

Kyrkan ska vara en fristad, menar jag. Frågan är dock om den är en fristad när det är trångt och människooväridgt. Men inte ska polisen göra en razzia. Kyrkan ska vara en fristad. Som klostret var för von Trapp. Där tvingade sig nazisterna in med ficklampor och pistoler. Familjen von Trapp lyckades gömma sig och flydde som politiska flyktingar över alperna. Jag menar att man kan tillsätta en förhandlare som kan få ut människorna ur den danska kyrkan, då det inte är någon framtid att ha ett alternativt samhälle i kyrkan. Just nu är fristaden som ett fängelse för dem. Demonstrationen måste ses som en stark protest mot Danmarks snåla flyktingpolitik och att flyktingarna faktiskt är rädda för att återvända till Kirkuk i Irak, som FN tydligen rekommenderar att man inte sänder folk tillbaka till då säkerheten brister.

Befria kyrkan från staten

Pontus Löfstrand har i dagens SvD en lysande insändare publicerad på Synpunkt-sidan. Den handlar om att vi måste befria kyrkan från staten. Visst Pontus, jag håller med dig fullt ut om att vi vill ha en levande, avpolitiserad kyrka som är öppen för alla.

Avpolitiseringsartikel i Dagen

Svenska kyrkan måste avpolitiseras

Kommentar om Världen idag

Mitt inlägg i debatten om könsneutrala äktenskap har kritiserats av ledarsidan i kristna "Världen idag". Jag besvarar kritiken direkt i en kommentar på deras blogg. Självklart vill jag att kyrkan ser en frihetstid an!

På plats i Pride Park

Idag bevistade jag och Ann-Sofie Persson Pride Park för att diskutera kyrkovalspolitik med väljare. Fredrick Federley var där. Vi fick också sällskap av Karin Ernlund, som är ordförande för Centerstudenter och sedermera Gustav Andersson.

Det är alltid roligt att möta potentiella väljare. De allra flesta var inte medvetna om att det är kyrkoval om 1,5 månad. Alla var inte medlemmar i Svenska kyrkan, men min approach var "Ska du rösta i kyrkovalet?". Ungefär hälften svarade ja och man fick sig en liten chat. Folk var mer avslappnade och mottagliga än ute på stan, såklart. Sedan var det många som sa att de vill ha en mer öppen kyrka, för att känna sig riktigt välkomna. Ett antal undrade vad politiken har att göra i kyrkan. Jag menar att detta är det sista kyrkovalet, så jag ska köra så det ryker och motionera om att kyrkan helt ska frigöra sig från staten. Många tog mitt personvalsblad och sa sig tycka att det var bra saker jag kämpar för. Själv lärde jag mig en del om transpersoners villkor och våndor, mötte en gammal universitetslärare, en fd elev, en centerbloggare, en fd Vi Unga-it och många, många par som stolt sa "vi tar en broschyr - för vi hör ihop!"

Imorgon är det Pride-parad. Jag hoppas att många centerpartister med vänner och familjer deltar i tåget med samling i Humlegården kl 12.30. Det är ändå årets största manifestation för alla människors lika värde och rättigheter. Och vi gör det oavsett sexuell läggning, för våra vänner, anhöriga och människovärdet självt.

Vingåkers kyrka är öppen

V Vingåkers kyrka är en öppen kyrka. Man arbetar mycket mot flyktingar, men också med gudstjänsterna och lokalens utformning. Sommarkyrkan är en trevlig tradition. Jag var där i förra veckan och lyssnade på Gunborg som är en god, aktiv kraft.

Kyrkan ska vara öppen för alla och inte stänga ute någon. Även om det är en fd kyrkoherde som vill gå på syföreningsmöten. En öppen kyrka är en bra kyrka.

Prideparkprogram presenterat

Programmet till årets pridepark är publicerat på nätet. Jag är där fredagen 31 juli:
14:00–20:00 Samtal om en öppen kyrka
Samtal i centerpartiets tält med Helen Törnqvist och andra av centerpartiets kyrkokandidater om en öppen kyrka. Arr: Centerpartiet Plats: Centerpartiets tält

Kyrkovalskampanj planeras

Jag kandiderar ju till kyrkomötet i höst. Jag vill ha en öppen kyrka. En öppen kyrka ger öppna medlemmar. Jag kombinerar ledighet med att skriva artiklar och försöker rekrytera folk att bidra med kunnigheter som behövs inför kampanjen. Det kommer att behövas en hel massa kampanjarbetare i Västerort och övriga Stockholm. Hör gärna av dig redan nu om du vill arbeta för att jag ska komma in i kyrkomötet och om du vill bidra till en öppen kyrka: helen.tornqvist@centerpartiet.se Alla kan inte göra allt, men du kan göra något!

En öppen kyrka

Jag har fått äran att stå på andra plats på Centerpartiets lista i Stockholms stift till kyrkomötet. Tack för förtroendet! Ikväll var det dags för mig att presentera mina idéer kring hur vi kan få en mer öppen kyrka. Stina Bengtsson och Pontus Löfstrand kom hit till Bromma och åt grillad mititey, marinerad paprika och aubergineröra samt potatissallad anrättad på rumänskt vis. De bidrog med stor kunskap, tankar och förslag. Sedan när sonen kom in och skrek "Kyrka kyrka" fick vi avrunda. Jag vill ha en öppen kyrka med religionsdialog, som fristad och med jämställdhet. Den 20 september är det val. Om 91 dagar, alltså. Anmäl dig till mig om du vill kampanja för mig på något sätt: helen.tornqvist@centerpartiet.se

Kyrka med solceller

Jag läste i Kyrkans Tidning igår att Bua kyrka i Värö församling i Halland är den första kyrka som har installerat solceller på taket. På församlingens hemsida skriver man att kyrkan får "kraft från ovan" och att man har fått mycket media på satsningen. Inspirerande!

Religionsneutral stat rimligt

DN:s huvudledare tar idag upp att Svenska Kyrkan och staten trots skilsmässan inte riktigt har separerat. På Stockholmcenterns stämma var frågan aktuell tack vare en motion från Gabriel Bergin, som skrev att Centerpartiet inte ska ställa upp som nomineringsgrupp i kyrkovalet i egenskap av parti. Argumenten är många: Medlemmar som tillhör någon annan tro eller är ateister blir ofrivilligt exkluderade/uteslutna/icke-normen när de kyrkoaktiva sitter kvar efter det ordinarie mötet och ska besluta om kyrkofrågorna. En subtil signal om att en religion är mer värd än andra sänds ut. Politiska partier ska syssla varken med religion eller teologi, utan politik! Medlemmar tvingas också indirekt att bekänna färg eftersom det är åtråvärt att få många namn på listorna. Motionen bifölls och distriktets intention är alltså att detta är det sista kyrkovalet för Centerpartiet. Några reservationer förekom dock.

Lösningen för Svenska Kyrkan skulle kunna vara att man behåller treledsorganisationen med representativa val uppåt i hierarkin. Eller totalt personval till kyrkomöte och stift. Någon nämnde att förr hade man kyrkostämma där alla medlemmar kom till stämman och valde sina förtroendevalda och fattade beslut om inriktningen för året. Något parti har ju en särskild förening som tex heter xxxpartiet i Svenska Kyrkan. Argumentet om att det är viktigt att politiska partier är med i kyrkomötet för att det då blir färre kyrkoanställda som styr sig själva/sin verksamhet är inte relevant för en framtida organisation som skulle kunna bygga på ännu mer lekmannaengagemang. Ett argument har också varit att det är viktigt att politiska partier är med i beslutsorganen för att väljarna ska veta vilken politik nomineringsgrupperna representerar. Men oavsett om man ställer upp som partipolitiskt obunden nomineringsgrupp eller ett politiskt parti måste man ju redovisa någon form av valmanifest för att för egen del dra upp riktlinjer för vilka områden som ska prioriteras och för väljarnas del förklara vad man vill åstadkomma.

Jag håller med DN-ledaren om att staten ska förhålla sig neutral mellan landets olika religiösa samfund. Allt annat är ju också att undervärdera Svenska Kyrkans egen kraft och ställning. Jag tror att majoriteten av svenska folket skulle fortsätta vara medlemmar i Svenska Kyrkan och betala skatt av egen fri vilja (som man gör idag utan att tänka på det, men bara blir påmind om då deklarationen dyker upp). Svenska Kyrkan är för många en viktig del av vardagen och oerhört betydelsefull i glädje och sorg. En varm, öppen, trygg plats med fasta rutiner och välkända sånger och gemenskap. På samma sätt som synagogan eller moskén. I mångfaldens Sverige är det rimligt med en religionsneutral stat. Intressant: kyrkoval, svenska kyrkan, religionsneutral, kyrkan