Jag önskar dig en god jul

Jag vill önska Dig en god jul med mycket vila, värme och det umgänge som du önskar.

För den som är hemlös, ensam eller behövande finns fina initiativ av civilsamhället tex Skokartongsappellen, men också Bromma församling arrangerar julfirande.

Redan i förrgår visade sig hjärtligheten i Sverige då en demonstration mot nazism och rasism hölls på Kärrtorps IP här i Stockholm, men också på många andra platser runtom i Sverige. 16000 personer anslöt till demonstrationen i södra Stockholm, en fantastisk mängd människor.

Jag hade inte möjlighet att delta i demonstrationen, men följde den via webb-TV och twittrade en del, precis som Nina Wahlin från Södertälje. Något av en besvikelse var det att flera vänsterorienterade organisationer som tex fackförbundet Kommunal höll tal om klyftor som ökat, istället för att enbart ta avstånd mot våld och andra odemokratiska metoder. När Sverige som mest behöver hålla ihop mot nazism och rasism, för gemenskap, demokrati och inkludering klingar det falskt att tala emot försäljning av allmännyttan i Botkyrka. Men ändå högaktar jag de borgerliga politiker som anslöt till demonstrationen för att ta avstånd mot främlingsfientlighet. Deras närvaro visar att antirasism inte är vänsterpolitik, utan något humant och tvärpolitiskt. Så all heder åt Fredrick Federley, Johan Hedin, Erik Ullenhag, Lotta Edholm, Kerstin Lundgren, Raymond Svensson och Tage Gripenstam mfl.

Frågan är nu bara vilka redskap som krävs för att kunna stoppa nazism. Skolan har redan ett tydligt uppdrag att fostra enligt den demokratiska värdegrunden. Skolan är viktig. Vi ska inte underskatta kunskapsuppdraget. Med kunskap får människan makt att förändra sitt liv och att försörja sig själv. Ju högre utbildning en individ har, desto mindre är risken att hon röstar på Sverigedemokraterna eller andra främlingsfientliga partier. Den som sviks av skolan riskerar att bli bitter och samhällsfrånvänd. Lärarnas tro och positiva förväntan på varje elev - oavsett om läraren blivit heilad eller spottad på - är grunden för studieframgång för varje elev. Lärarnas och rektorernas uppdrag är att ständigt ge nya chanser och att med kärlek ta sig an nya lektioner, där det alltid ska finnas plats för varje elev. Så jobbar de professionella lärarna dagligen.

Utanförskapet i de extrema grupperna är enligt Säkerhetspolisens förra rapport något gemensamt för fraktionerna. Gruppkänslan ger gemenskap, en hemvist, precis som vilken annan förening som helst. Föreningslivet i form av tex idrottsrörelsen och scouting kan ge en gemenskap som alternativ. Då behöver man vara öppen för nya medlemmar och välkomna dem.

Skolans makt är mycket mindre än föräldrarnas påverkan på sina barn. Föräldrarnas inverkan på sina barn och tonåringar är givetvis stor. Här ska inte lagen gå in och styra. Men skolan skulle kunna stävja en spridning av odemokratiska ståndpunkter genom att vara skyldig att informera föräldrar och elever om att det förekommer nazism på skolan. På så sätt kan föräldrarna vara vaksamma och även föra dialoger med barnen hemma. Ännu viktigare är att vi som föräldrar resonerar och diskuterar med våra barn, samt visar på fördelarna med mångfald och sammanhållning.

Tove Lifvendahl skriver om demonstrationen. Peter Wolodarski skrev inför demonstrationen om "Hotet mot demokratin".

Jag vill att varje dag ska vara en dag för människors lika värde, mångfald, inkludering och demokrati. När främlingsfientligheten visar sin bruna klädnad är det viktigt att du och jag står upp genom att bidra med motbilder, bidra med kunskap och om inte annat helt enkelt säga emot som en markering. Det behöver inte alltid betyda att man lämnar fikabordet i protest, men alldeles säkert är att dina nära och kära säkerligen lyssnar mer på dig vid julbordet än på mig eller någon annan politiker närhelst annars.

Ansvar för orden bär du själv

Ola Larsmo skriver idag på SVT debatt om hur ords betydelse kan förskjutas och hur tex rasistiska ord kan normaliseras: Bara jag har ansvar för de ord som kommer ur min mun Det är en läsvärd artikel.

Jag har idag läst Lisa Bjurwalds "Europas skam" som ringar in den rasism som finns i politiken runtom i Europa. Där lyfter hon också ord som tenderar att normalisera rasismen i politiskt tal. Tex när någon säger främlingskritisk istället för främlingfientlig. Hon beskriver antisemitism, islamofobi och antiziganism i några av Europas länder. Det är omruskande läsning. Två Kristdemokrater skriver om hur det får vara slut på diskrimineringen av romer på Newsmill; Caroline Szyber och Desiree Pethrus Engström: Bekämpa den skamliga diskrimineringen av Europas romer. Det är ofattbart hur romer idag avvisas från platser, behandlas samt hur hatbrott pågår, utan mediarapportering. EU måste agera vid nästa brott mot de mänskliga rättigheterna!

Främlingsfientlighet bekämpas på individnivå

Idag skriver representanter för tankesmedjan Fores en viktig debattartikel i DN: Främlingsfientlighet måste bekämpas på lokalplanet. Artikeln baseras på en opinionsundersökning av Novus Opinion som visar att sex av tio tar en diskussion vid middagsbord, i tvättstugor, på tunnelbanan och vid köksbordet om främlingsfientligt gnäll.

Sex av tio som står upp för människors lika värde, rättigheter och skyldigheter är bra, men inte tillräckligt. Med tanke på att 45 % av de svarande har en närstående som visar uttryck för främlingsfientliga åsikter är det alldeles för få som säger ifrån och markerar.

Oftast när det händer att någon drar ett rasistiskt skämt eller säger något nedsättande sker det i en gemytlig stämning i någon form av omedvetet samförstånd om att alla hyser samma värderingar. Det går oftast också väldigt snabbt. Därför kan det vara bra att vara beredd. Här är tips på vad du kan säga när du känner att någon skämtar nedsättande om en annan kultur eller om invandrare:

• Jag förstår att du menar att skämta, men jag uppskattar inte ditt skämt. Jag gillar inte när folk skojar så där. Okej?
• Ska jag tolka det där som främlingsfientligt? Det är lätt att uppfatta det så. Menade du att vara det?
• Du drog nyss en judehistoria. Det gjorde man under Hitlers tid också utan att folk reagerade. Jag vill säga stopp.
• Ursäkta att jag avbryter. Vi har inte samma värderingar. Du skojar om min kollegas bakgrund. Jag blir ledsen.
• Det där var inte kul.
  

I förskola och skola är det jätteviktigt att markera, såklart. Oftast sker det genom att markera skarpt i nuet och att efter lektionen samtala med den som fällt en kommentar. I längden handlar det om att informera föräldrar och att skapa en förståelse för människor med olika bakgrund och av olika etnicitet.

I föreningar kan det vara av vikt att markera då någon (oavsett ursprung) blir hackkyckling, påhoppad som person eller inte respekterad för sina åsikter. Att ha högt i tak i debatter är betydelsefullt för alla föreningar. Den dag utrensningar av medlemmar börjar ske är det en varningssignal för demokratin generellt.

På tunnelbanan när några ger sig på en enskild i form av gliringar eller antydningar kan det vara bra att ställa sig i närheten av den utsatte och ge de påhoppande en blick och att lågmält säga "sluta". Det du gör är att du skyddar människovärdet.

Det är också av stor vikt att inte generalisera alla inom en kultur/etnisk grupp typ att "alla svenskar är så" eller "alla somalier..." eller "typiskt afrikaner att...".

Rasism gör mig rasande

Jag blir rasande när jag läser vilket beslut Berlusconi i Italien har fattat tillsammans med det främlingsfientliga partiet Lega Nord: Att skolklasser endast får bestå av 30 % elever med utländsk börd. För integrationens skull.

Men integration kan inte tvingas fram. Det är en känsla som kommer inifrån i tron på sig själv och sin familj, önskan om att få göra rätt för sig, lära sig språket och lyckas. Det får man genom empowerment, inte genom piskor eller märkningar. Genom höga förväntningar, god samverkan med föräldrar och genom att bekräfta bakgrunden och modersmålet som något positivt.

Beslutet kommer att peka ut grupper och syndabockar. Stämplingen stigmatiserar grupperna, menar jag. Dessutom drar man alla över en kam. Man säger indirekt att alla med utländsk bakgrund talar dålig italienska. Alla är dåliga i skolan. Alla är en brist. Därför måste de blandas upp.

Landets ledare ställer grupper emot varandra och hetsar till bråk, menar jag, som också skett under dagen. Orsakerna till dagens immigrantupplopp verkar oklara, men i ett hårt samhälle blir medborgarna hårda. Ett sådant samhälle vill inte jag ha i Sverige. Läs mitt blogginlägg om svenska som andraspråk och en av mina artiklar på Newsmill i frågan som publicerades 11 sept 2009.