Victoria i Rosengård

Åh, så glad jag blir när jag läser att kronprinsessparet har varit i Drömmarnas Hus i Rosengård i Malmö idag. De har talat med ungdomar och har säkerligen stärkt flera unga genom att lyssna på deras drömmar, vilket betyder mycket för de som blivit lyssnade på, precis som besöket i Ockelbo i maj kommer att betyda mycket för många.

Ja, jag är rojalist sedan barnsben, då kungaparet var i Vingåker mitt första skolår. Jag tycker att kungafamiljen generellt gör ett bra och viktigt jobb. Att de engagerar sig i sociala frågor och ungdomar är betydelsefullt. Jag tror att det är viktigt med traditioner och några symboler som håller ihop ett land. Där står kungafamiljen för kontinuitet och värme, som vi behöver. Kronprinsessparets signum har dessutom blivit kärlek, vilket vi aldrig kan få för mycket av.

Förväntan i luften

Idag åkte jag till Stockholms Universitet för att lämna in böcker i second-hand-bokhandeln. Perfekt att ställa dem på gratis-bokvagnen utanför. Hoppas någon får glädje av Dewey.

Jag stod ett tag i solskenet och njöt och väntade på den jag skulle träffa utanför Allhuset. Det var förväntan i luften. Föreläsningar hade avslutats, andra skulle börja. Många skulle skriva in sig. En del letade efter aulan och jag märkte att det var första terminen för många som skulle ta första steget mot att förverkliga sin dröm. Stolta, nyfikna som förstagluttare, nästan. Jag hoppas att nyfikenheten och stoltheten kan hålla i sig med en god kvalitet i undervisningen.

Närmare allianssamarbete 2014

Det är roligt att läsa att det är fortsatt högt förtroende för Alliansen. Det ger råg i ryggen inför den intensiva valrörelsen. Men som Maud Olofsson säger: Vi vinner inte valet på vad vi gjort, utan på vår dröm för Sverige och på vårt engagemang.

Per Schlingmann öppnar i en intervju i SvD för ett fördjupat samarbete mellan allianspartierna inför valet 2014. Självklart. Jag tror att partierna har mycket att lära av varandra. Det märktes till exempel på träffen med Alliansbloggar i våras. Jag har tidigare här på bloggen föreslagit att Alliansen behöver någon form av gemensam ideologisk plattform att stå på. Den skulle kunna ligga till grund för de program och politiska lösningar man behöver göra upp om. Men framför allt behövs det en gemensam dröm för Sverige. Där vi målar upp människor som resurser och givetvis ser att varje individ kan bidra genom att få lika förutsättningar och möjligheter att leva sin dröm i Sverige.

Nu är det valet 2010 som gäller. Vi behöver ett starkt centerparti i riksdag, landsting och kommuner för miljöns skull och för att det ska bli enklare, roligare och mer lönsamt att driva och starta företag. Så vi kan få in mer resurser till en förnyad och förbättrad välfärd.

Tokmoderaten bloggar också.

Centerpartiet skapar förutsättningar för att förverkliga företagardrömmen

Idag presenterade Centerpartiet och Anders Flanking sjutton förslag för nya företag och därmed nya jobb. Vår verklighetsbeskrivning är att det behövs nya jobb. Så att alla kan känna den stolthet och det självvärde det innebär att kunna försörja sig själv och sin familj. De nya jobben finns inte i offentlig sektor, som finansieras med skattemedel. De nya jobben finns i nystartade företag med nya idéer, varor, produkter, tjänster och innovationer som kan göra vardagen enklare, roligare eller lönsammare för gemene man, för andra företag eller kommuner.

De 17 punkterna i rapporten:

1. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter behöver sänkas för alla företag.
2. Halverad moms inom restaurang- och frisörbranscherna.
3. Utveckla förutsättningar för välfärdsföretagare.
4. Inför ett riskkapitalavdrag så att det bli lättare att starta företag.
5. Starta eget-coacher hos arbetsförmedlingen.
6. Sänkt åldersgräns för starta eget-bidraget.
7. Låt bemannings- och rekryteringsföretag komplettera studie- och yrkesvägledarna
i skolan.
8. Entreprenörskap på schemat.
9. Inkludera IT-hjälp i hemmet i HUS-avdraget.
10. Öka tryggheten för företagare ytterligare.
11. Inför CFN-lån för företagare – en motsvarighet till CSN.
12. Generösa mikrolån genom ALMI.
13. Inför rådgivningscheckar till blivande och nya företagare.
14. Ägarskiften skapar nya företag med tradition.
15. Inkubatorsatsningar och affärsänglar.
16. Avskaffa den femåriga karenstiden för delägare i fåmansföretag.
17. Schablonavdrag i deklarationen för småföretag.

Själv har jag varit på Stockholms Nyföretagarcentrum idag på introduktionsmöte för att ge min dröm en chans. Bloggar gör Anki, Johan

Ge drömmen en chans

Centerpartiet har producerat en sevärd reklamfilm.
Hoppas att det premiärfungerar nu, tack vare tips från Per Ankersjö.


Centerpartiet skriver här.

Shorash dröm

Det här är Shorash Hussein. Han är taxichaufför. Jag fick åka med honom till Arlanda i fredags. Han prioriterar sitt arbete och hade inte tagit ledigt från jobbet för att fira bayram/Id med sin familj, utan jobbade hela dagen med att köra kunder mellan olika platser på ett säkert och trevligt sätt. Shorash arbetar hårt och sparar pengar för att kunna köpa en bostadsrätt. Hans dröm är att tillsammans med sina bröder starta en restaurant någonstans i Stockholm. Att driva ett företag är något fint, men det kräver startkapital. Kunskap kan den kompetente kockbrodern bidra med. Jag hoppas att Shorash kan förverkliga sin dröm, så att han får växa som människa och Sverige blir lite friare. [Jag fick löfte om att publicera bild och namn på min blogg.]

Mernosh - mamma och vd.

Det är härligt att läsa om vd för Humblestorm, Mernosh i dagens SvD. Hon besökte mitt jobb och hundra niondeklassare på kickoff i augusti. På ett enkelt och engagerat sätt beskrev hon att allt är möjligt, om man bara kämpar och tror på sig själv och sin idé. Hennes idé var kommunikation och försäljning. Det var precis vad vi alla behövde. Uppgiften att skriva en framtidsvision blev rolig att bita tag i för eleverna. Målet om ett genomsnitts-meritvärde om 240 poäng blev ett gemensamt mål. Själv fick jag goda idéer om kommunikation. Mernosh berättade att hon var nominerad till årets företagare i Stockholm, eller dylikt. Hoppas att hon vinner då hon är en god förebild för många. Det GÅR att vara mamma och chef samtidigt.

Mannen emigrationsplanerar

Min man förbereder grava emigrationsplaner nu. Han jämför ett framtida Sverige med Nordkorea, Cuba och Venezuela, då han hör nyheten om att s+mp+v = sant. Att de ska börja samarbeta på riktigt. Men Alliansen ska kämpa för fortsatt förtroende hos svenska folket. Det kommer vi att få. Tack vare vår vision om ett grönt, öppet, tryggt och företagsamt Sverige där alla människor har lika rätt och värde.

Recycle city

Idag har sonen och jag byggt en ministad: Recycle city. Det är vår vision. Där finns en kravmärkt skyskrapa i glas, höghus och röda flerfamiljshus. Precis bredvid husen finns nya parkeringslösningar i form av ett minigaragehöghus där en hiss gör att bilen tar sig upp till ditt parkeringsplan. Där står en kyrka och en moské sida vid sida. Klockstapeln pinglar på söndagar och minareten ljuder på fredagar. Polisen finns närvarande. Tåget stannar utanför husknuten. Om du vill kan du hyra en täppa i växthuset för att odla egen majs, potatis, kryddor och andra grönsaker året runt. Det värms givetvis upp av biogas, som kommer höghusets egna reningsverk.

Konfunderad kring kontrakt

Moderaterna har föreslagit att införa ett kontrakt för nyanlända. Minamoderatakarameller gillar också ett sådant kontrakt. Integrationsministern ser det inte som någon bra lösning och Federley är tveksam. Alla initiativ som försöker hitta lösningar på att få ett samhälle med mångfald är bra, tycker jag. Men förslaget i sig är inte tillräckligt bra. Snarare verkningslöst. Jag skulle känna mig förolämpad om jag kom direkt från kriget där mitt ena barn dött, jag själv hade blivit våldtagen och min man hade dödat i försvar. Skriv under på jämställdhet, mot barnaga, för barnets rätt till egna val osv. Om jag kommer i flykt och verkligen inte kan återvända för att jag är förföljd i mitt hemland - skulle jag låta bli att skriva på om jag inte förstår ordet jämställdhet? Och vad händer om jag inte skriver på? Blir jag hemskickad då? Vad händer om jag skriver under kontraktet, gör mitt allra bästa för att leva jämställt osv och så hamnar jag bredvid grannar där både mannen och kvinnan jobbar heltid, men kvinnan alltid är den som syns i tvättstugan och i mataffären och med barnen i sandlådan? Ska de nyanlända leva mer "svensklärigt" än alla oss som är födda och uppvuxna här? Hur tänker man då? Ska vi utvisa alla homofober? Hur många asylsökande skulle känna sig lurade och tro att de fått klartecken när de skrivit under sitt kontrakt - nu får du bo i Sverige. Det är också en alltför enkel lösning på att stoppa hedersförtryck.

Jag tror att vägen till mångfald går via arbetsplatserna och skolan. När en person anländer ska han/hon tas emot med ett öppet samtal kring vad han/hon har jobbat med i hemlandet. Genom att med respekt ställa positiva höga förväntningar på den nyanlände med familj kan respekt och ev värderingsskifte vinnas. Vilka kompetenser och erfarenheter besitter den nyanlända? Vilka drömmar och mål har han/hon? Om det är möjligt ska personens kompetens matchas med vilken bostadsort det råder brist på sådan kompetens. Incitament ska ges för att personen ifråga ska bosätta sig där kompetensen saknas. Vid inskrivningssamtal på skolan då tolk alltid medverkar kan tex SYV informera föräldrar och barn samtidigt om diverse relevanta svenska lagar och förväntningar. Sedan måste värderingarna erövras på arbetsplatserna i det dagliga arbetet och under skolvardagen. I samtal med andra, genom att lära känna varandra och få ömsesidigt nya perspektiv. Man kan inte tvätta av sig en vuxen persons värderingar och kultur bara för att man flyger från ett land till ett annat. Men att kräva att han/hon följer landets lagar är a och o, precis som tjänstemän ska följa lagar. Erixons domedagsprofetia tycker jag är sorglig. Vad är det för kultur och seder vi ska värna då? Ska vi lagstifta om nubbe och lussetåg?

C fångade drömmar i Tensta

Såhär roligt hade Elisabeth från CUF och vår ombudsman Ingrid Lundqvist under pärlpysslet på Tensta marknad i förmiddags. Ingrids idé var strålande - en barnmagnet. Då fick vi föräldrarna på köpet och kunde fråga dem om vilka drömmar de har för Tensta och Stockholm. Drömmarna satte vi upp i en stor drömfångare; en idé jag fick under valet 2006, men inte hann förverkliga. Många skrev själva, men ibland fick vi anteckna. Mycket handlade om jobben eller stadsmiljön, men även om trygghet och ungdomsaktiviteter. Vi samlar alla drömmar i drömboken som ska ligga till grund för ett företags- och integrationspolitiskt program. Vi var ett härligt gäng med Bertil, Sigrid, Stephan, Elisabeth, Ingrid, Mats och jag. Och precis innan jag skulle gå kom hon: Tjejen jag hade letat efter hela dagen. Hon har en dröm om miljön och brinner för jämlikhet, alla människors lika rätt och värde. Under de fem minuter vi pratade lärde jag mig mycket om hederskultur. Att om en pappa säger nej till en framtidsdröm beror det på att han är rädd om sin dotter. Om maken säger nej till ett politiskt engagemang handlar det om rädsla. Och med hennes ord med mig hem känner jag att jag vill kämpa för flickornas frihet, för alla människors lika rätt och värde. Jag hoppas att du hör av dig för medlemskap och vidare engagemang!

Tensta marknad

Tensta marknad - here we come! Stockholmscentern ska lyssna på människors drömmar. Vilket Sverige och Stockholm vill de ha? Drömmarna skrivs i drömboken eller sätts upp i vår gigantiska drömfångare som än så länge bara är gyllene beståndsdelar. Det blir pärlpyssel också. Soffliggarna kan vi också underhålla. Den som känner för att titta förbi är välkommen.