Socialdemokraterna i Stockholm stad skriver idag på
Brännpunkt om en satsning på skolresultat. Det är underbart att höra att sossarna äntligen inser att det är kunskaperna i form av måluppfyllelse och resultat som är det viktigaste för eleverna. Man tar också ord som konkurrera i arbetslivet i sin mun. De har sammanställt en egen rapport där man väljer ut 43 grundskolor som har fått lägst resultat i Stockholm. Jag har lagt några timmar idag på att betrakta Skolverkets statistik för att genomskåda om det ligger någon fakta i sossarnas artikel. Eller om det bara är retorik.
Lärartätheten ökade i Stockholms kommunala skolor från
8,6 lärare per hundra elever 2006 till
8,7 lärare per hundra elever läsåret 2008/2009, redovisar Skolverket. Antalet pedagogisk personal som arbetade heltid med hundra elever ökade också från 9,1 2006 till 9,2 2008-09, enligt tabellen.
Vad är det vi pratar om egentligen? Jo, antalet elever i procent som har nått målen i kärnämnena (ma, eng, sv/sva) i de kommunala grundskolorna i Stockholm stad.
2006 var de 89,3 % jämfört med rikets 89,5 %
2007 var de 87,6 % jämfört med rikets 89,1 %
2008 var de 88,3 % jämfört med rikets 88,9 %
Går det utför för Stockholms kommunala grundskolor? Nej. Men elevunderlaget för de kommunala grundskolorna har förändrats, menar jag. Om man tittar djupare i statistiken ser vi att en fjärdedel av eleverna i kärnämnet svenska som andraspråk inte når målen. Till skillnad mot 17 och 10 procent några år tidigare. Beror det på att eleverna är omotiverade, undervisningen är dålig och resurserna för knappa? På någon skola kan det vara så. Det kan handla om negativa förväntningar eller att det inte råder trygghet och studiero. Det kan handla om att bara några elever har MVG i svenska som andraspråk dvs slussas för fort vidare ut i svenska, då de egentligen har rättighet till sva. Elever som är modeller för och förebilder i gruppen. Som behåller den höga nivån i arbetstakt och ger input i språket. Men ofta handlar det om att elever har kommit sent och har svårt att hinna komma ikapp sina kompisar i språkutvecklingen och läsförståelsen. De som har ett starkt modersmål, har stor motivation, god hjälp av studiehandledare och starkt stöd från föräldrar klarar sig bra och med lite talang, goda pedagoger och hårt arbete kan de klara att nå målen i svenska som andraspråk på drygt ett år. Men för de elever som är medelsnittselever och kommer till Sverige i årskurs 7-8 är det en nästan omöjlig ekvation att hinna få betyg i alla ämnen inklusive kärnämnet sva på bara några år. Dessa elever borde faktiskt räknas i en särskild statistikkolumn.
Meritvärdet har ökat under Alliansens tid. Med ett perspektiv på individen i fokus gynnar det gruppen. 2008 blev meritvärdet (genomsnittsbetyget) 222 poäng av 320 möjliga i de kommunala grundskolorna. Inte oväntat blev meritvärdet 15 poäng högre i fristående skolor. Året innan, 2007, var meritvärdet för de kommunala grundskoleeleverna 218 poäng. Drygt tio procent över rikssnittet. De stockholmselever som valde att gå i en fristående skola som har valt att rapportera sitt meritvärde till statistikbanken hos Skolverket fick 232 poäng i genomsnitt.
Läsåret 2005-06 var resultatet något högre för de kommunala grundskoleeleverna, 219 p. Elever i fristående skolor fick 234 poäng.
I socialdemokraternas Stockholm 2005 gick 19 % av grundskoleeleverna i en fristående skola. I Alliansens Stockholm har valfriheten ökat. 26 % av stockholmarna väljer en fristående grundskola till sitt barn. Det betyder också att de barn vars föräldrar inte kollar upp fristående alternativ väljer att gå i den kommunala grundskolan.
Lotta Edholm redovisade på sin blogg i maj hur resurserna tack vare Alliansen ökat till skolan:
Lotta EdholmLite mer Skolverksstatistik:
Andel elever som nått målen i alla ämnen
Fristående Kommunala
2006 77,9 % 74,4 %
2007 77,2 % 74,0 %
2008 79,6 % 73,8 %
Andel elever som blivit behöriga till nationellt gymnasieprogram
Fristående Kommunala
2006 92,7 % 89,3 %
2007 91,3 % 87,6 %
2008 92,1 % 88,3 %
Min reflektion är att 2007 sticker ut i nästan alla dessa tabeller och ligger lägre än övriga år. Min personliga analys är att maktskiftet med omorganisationen påverkade verksamheten. Rektorerna och lärarna ägnade lite mindre tid och hade mindre kraft åt slutbetygsräddande insatser under vårterminen. Men rådande organisation där rektor har större ansvar ska räcka länge och gynna många elevers kunskapsutveckling.
Enligt Stockholm stads
brukarundersökningen i år 9 och år 6 för 2009 är eleverna nöjdare med undervisningen.
Det finns i alla fall en sak som talar sitt tydliga språk: Antalet drop-outs i socialdemokraternas stockholmsskolor 2004 var 1,9 %. 2008 var de 0,7 % i fristående skolor och 1,1 % i de kommunala. Enligt Skolverkets statistik.
Jag har bloggat om statistik och
meritvärden förut.
Etiketter: betyg, lärare, skola, svenska som andraspråk